Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740 BÖCKER FÖR GUDSTJENSTEN.
Hymnarium. Samling af de hymner, som användes under
gudstjensten.
Missale. Den för presten afsedda handboken för utförandet af
messan. Missalet tillkom under 1100-talet. Dess föregångare kallades
sacramentarium.
Ordinarium. Anvisning, huru presten skulle sköta gudstjensten
och sakramenten. Genom ecn stadge för Linköpings stift föreskrifves,
att hvar prest skall hafva ett ordinarium affattadt i öfverensstämmelse
med stiftskyrkans sed. 1
Processionale. Samling af de sånger, som användes vid de kyrkliga
processionerna.
Seqvencionarium, innehållande seqvenser.
Tidebok. Det svenska uttrycket för horarium.
Alla dessa böcker skrefvos i äldre tider alltid, senare väl oftast
på pergament. Skrifvarne voro prester, och det synes, som om visse
af dem särskildt vinnlade sig om sådant arbete, så att de kunde hålla
ritualböcker till försäljning. Kyrkorna hade sådana böcker,2 men månge
enskilde prester hade åtminstone ett breviarium. I många
testamentariska förordnanden finna vi sådana omtalade såsom gifna åt
efterlefvande. Dessa fall äro så talrika, att exempel icke behöfva anföras.
Af särskildt intresse är hvad jag redan del 1 s. 293 omtalat, huruledes
Skarabiskopen år 1471 efter fullbordandet af en visitationsresa i
Vermland begagnade sig af den kalfskinnsskatt, som han enligt gammal
ordning hade uppburit i nämnda landskap. Klockaren Peter i Sköfde
beredde 50 decker, d. v. 500 skinn till pergament, deraf togs till
ett missale, som skrefs af kyrkohedon Peter i Ölmehärad och skänktes
till ett kor i Skara domkyrka, samt till två breviarier, som skrefvos
af magister Torkil. Tio decker lemnades som arfvode åt en prestman,
som varit biskopen följaktig och predikat under resan. Han torde
derefter hafva användt dem till utskrifvande af ritualböcker. En prest
i Ångermanland tackar år 1480 en annan prest i Forsa (Helsingland)
för en erhållen messbok och köpslår om en annan, för hvilken han
var villig att gifva 30 mark. Han sänder 12 mark och anhåller om
anstånd med återstoden.
Mot slutet af medeltiden började man trycka de kyrkliga
handböckerna för gudstjensten. De trycktes då på papper, men det hände,
1 Reuterdahl, Statuta synodalia, s. 78.
2 Järpstads tnu Järstads) kyrka i Östergötland egde år 1399 två messböcker,
två ottesångsböcker, två hymnarier, ett graduale, ett seqvencionatium, en
handbok, ett ordinarium, en psaltare, ett breviarium, ett qvaternum, samt
vidare två par messkläder, två messhaklar, två altarereden, två kalkar, två
korporalen, två gudslekamensbudkar (två hostiekärl) af silfver, en korkåpa, ett
röklin, två amplar, en vinflaska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
