- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
747

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDEGUDSTJENSTEN. 747

ordningen, alle gående ut på Herrens förherrligande, alle utom den
siste beledsagade af antifoner:

Ära och heder och tacksägelse åt Honom, som sitter på tronen, som lefver
i sekels sekel.

Herren förbarme sig öfver oss och välsigne oss, Han upplyse sitt ansigte
öfver oss och förbarme sig öfver oss.

Välsignelse och klarhet och vishet och tacksägelse, ära, kraft och starkhet
åt vår Gud i sekels sekel. Amen.

Helig, helig, helig, Herre Gud allsmäktig, som var och som är och som
skall komma. 1

Efter den siste psalmen följde en hymn:
Eterne rerum conditor,
noctem diemque qui regis
et temporum das tempora
ut alleues fastidium o. s. v.

I det följande af hymnen omtalas hanen, som vaknar midt i natten
och är dagens härold. »Nu frigöres himlen från mörkret, all
förvillelsernas skara öfvergifver den väg, å hvilken de kunna skada. Nu
samlar sjömannen krafter och hafvet lugnas, kyrkans sjelfva klippa
aftvår skulden. Må vi alla stiga upp, hanen eggar dem, som hvila,
och förebrår de sömnige, dömer de genstörtige. Vid hanens ljud
återvänder hoppet, de sjuke få helsa, röfvarens dolk gömmer sig, de
som fallit finna åter tron. Jesus, se till dem som falla och rätta oss
genom Din blick. Du ljus, lys för våra sinnen och fördrif själens
sömn. Dig helsar allra först vår sång, och vi gifva dig våra löften.
Gud Fadren vare ära och Hans enfödde Son med Anden hugsvalaren
både nu och alltid.» Amen. Det hela afslutades med en vers med
begynnelseorden In matutinis.

Den söndagsgudstjenst jag här skildrat var närmast de andliges.
Hon var ganska lång, och upprepningar förekommo. Af särskildt
intresse, utom det rent kyrkliga, synes mig vara den hänsyn, som togs
till förhällandena i den yttre verlden. Man tycktes genom kyrkans
fönster blicka ut för att se dagningens fortgång, man tänkte äfven på
det borgerliga arbetet — att i hymnen omtalas sjömannen, icke
jordbrukarens, icke borgarens, kan synas egendomligt, men detta kan bero
på den ort, hvarest hymnens författare vistades.

Skara-breviariet innehåller följande föreskrifter för matutinan under
hvardagarne. För desse finnes ingen indelning i tre nokturner. Hvar
dag började med ett invitatorium, hvilket var olika för hvar dag, men
alltid efterföljdes af psalmen venite (se förut s. 745). Efter denna inled-

1 Vid återgifvandet af ordalagen har jag icke, i de fall då en jämförelse kan
förekomma, rättat mig efter de nu i vår bibelöfversättning och i vår
gudstjenst brukliga, utan slutit mig till medeltidstexterne, då desse i flere fall
äro afvikande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free