- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
767

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FESTER. 767

Jag antager, att ordet ’tigande’ i detta fall var fullkomligt öfverflödigt,
ty i landskyrkorna, hvilka naturligtvis i främsta rummet afsågos i
landets lag, torde i regeln endast tigande messor hafva förekommit,
om vi antaga den ofvan anförda definitionen, hvilken är den
nuvarande katolska kyrkans. I landskyrkorna förmådde man icke
uppställa en rad af prester, diakoner och subdiakoner och en kör.
Derföre blefvo i dem alla messor ’tigande’. Schlyters och Reuterdahls
förklaring af tigande messa = »nattvardsmessan och instiktelseorden,
hvilka i romerk-katolska kyrkan med låg röst läsas eller sjungas», är
oriktig. För öfrigt är uttrycket tigande messa ganska egendomligt,
då det var fråga icke om tystnad, utan om läsning.

Den romerska kyrkan firar och firade i vårt land under
medeltiden ganska månge fester. De voro icke alle af samma slag, utan
ordnade i grader. För hvart stift infördes i de liturgiska böckerna
en kalender, och i denne voro festerne införda med gradbeteckning.
För att gifva en föreställning härom meddelar jag ett utdrag ur den
kalender, som förekommer i det yngre Uppsala-missalet. De olika
stiften hade i detta afseende olika föreskrifter. Visse fester voro
föreskrifne af kyrkans högsta myndighet, och de iakttogos öfverallt. Hvart
stift egde rätt att i öfrigt föreskrifva om kyrklige fester.

Januari.

1. Circumcisio domini 1 (omskärelsen) —.-..- totum duplex 9 lectiones
2. Octaua sancti Stephani —– 9 »
3. Octaua sancti Joannis euangeliste .-...- 9 »
4. Octaua sanctorum innocentium —–.- 9 »
6. Epiphania domini -—-..– totum duplex 9 »
8. Här läses messa om den sälle Erik och påminnes i samma messa om

sanct Henrik och gifves 40 dagars affat.
9. Paulus förste cremiten......- commemoratio
13. Hilarius och Peregrinus bekännare ..– »

Octaua epiphanie ——–.- 9 »
14. Felix prest och bekännare —- 3 »
15. Maurus abbot - 3 »
16. Marcellus påfve och martyr —.- 3 »
17. Antonius abbot.... 3 »
18. Prisca jungfru - 3 »
19. Henrik biskop och martgyr”t —––- duplex ––.–– 9
20. Fabianus och Sebastianus martyrer .....- 9 »
21. Agnes jungfru och martyr —- 9 »
22. Vincentius martyr..- 9 »
23. Emerentiana jungfru och martyr-..––...- commemoratio
24. Translacio sancti Erici 2..-—- duplex

25. Conversio sancti Pauli (Pauli omvändelse).

.

De med kursiv stil angifna festerna äro i missalet tryckta i röd färg; de äro
de förnämsta.
2 Till minne af den hel. Eriks qvarlefvors flyttning från Gamla till Nya Uppsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free