Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774 VIGILIER OCH OKTAVER.
Simon och Judas ..–-...- vigilia.
Alla helgon ..........- vigilia octaua.
Martinus..- . octaua.
Andreas ..- vigilia octaua.
Thomas —––.-.– vigilia
Natiuitas domini. ..........- vigilia
Stephanus.....- octaua.
Johannes evangelist och apostel —.....- octaua.
Menlösa barn....- octaua.
Härtill komma de rörlige festerne med deras vigilier och oktaver.
Vigilia betyder vaka och ersättes i svenskan med detta ord. Den
äldsta vigilia kyrkan kände var vakan under natten före påskdagen.
Man väntade, att Christi bebådade återkomst skulle ega rum just då.
Småningom började man vaka äfven före söndagarne och visse
martyrers dagar, men då man icke på längden stod ut med ett så grundligt
vakande, inskränktes detta till nattens senare del efter hanegället, och
den urgamla vigilian gaf således upphof till den dagliga matutinan
och nokturnen.
Sedan vigilian sålunda gifvit upphof till den förste delen af
tidegudstjensten, infördes vigilier på nytt såsom en gudstjenst aftonen
före festen. Äfven i detta fall spelade påsken den inledande rollen.
Med söndagen septuagesima börjades den långa fastan, beredelsen till
firandet af Christi död på korset. Det jubel, som annars gaf sig luft
i matutinans gudstjenst, förstummades. Halleluja fick ej mera sjungas,
efter fastlagssöndagen sade man icke ens »Ära vare Gud» o. s. v.
Klocksträngarne bundos upp onsdagen före långfredagen, ljusen
släcktes, och kyrkornas inre var mörkt under två hele dagar. Påskaftonen
kl. 3 samlades man i kyrkan, ett par facklor tändes vid altaret och
påskvigilian börjades och fortsattes, till dess ljusen åter tändes och
lofsångerne togos upp. 1
Uppsala-missalet gifver anvisning, huru vigilian före en aposteldag
skulle firas. Det skedde med böner och psalmer, med läsning af
Salomos ordspråk kap. 3 v. 13—20 (säll den menniska, som finner
visheten o. s. v.) och Johannes evangelium kap. 15 (jag är det sanna
vinträdet) o. s. v.
Man sätter den i forn- och medeltidskyrkan upptagna octava
(= den åttonde dagen) i sammanhang med judarnes passahfest, som
varade under sju dagar, af hvilke den förste och den siste voro de
förnämligaste. I medeltidsspråket betecknar octava dels den åttonde
dagen efter en stor kyrklig fest, dels festdagen, den åttonde dagen, dels
alle de mellanliggande dagarne. I gudstjensten under mellandagarne
inlades hvarjehanda påminnelser om föremålet för festdagens firande,
och detta framträdde ännu mera under den åttonde dagen, då man
1 Jfr Geetes anförda utredning om gudstjensten s. XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
