- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
780

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

780 MESSOR EFTER DÖDA.

bendater och koraler, som vilja vara närvarande för biskopens, hans
föräldrars och förfäders samt alle trogne kristnes själar, först vigilier
med nio lectiones, efter hvilkas slut sjunges responsoriet libera me,
Domine, ut est moris. Dagen derefter firas messan med hufvudkollekter
för påfven och i andra rummet kollekterne Deus venie largitor och
Fidelium, med klockringning och andra högtidligheter, som pläga
förekomma i Uppsala domkyrka vid årsmot. Efter messan samlas de som
firat denna och de, som aftonen förut deltagit i vigilian, i högkoret,
hvarest de sjunga antifonen Clementissime. Under tiden gör
domkyrkans sysloman utdelningen, till hvar och en som celebrerat 1 öre,
till andre prester och klockaren ’efter som är vanligt’, till de fattige
2 öre. Detta årsmot skulle införas i domkyrkans kalendarium.

Biskopar ställde höga kraf på gudstjenst för deras, deras anhörigas
och deras embetsbröders räkning. Konungarne gingo öfver dem. K.
Magnus I var i sitt testamente af år 1285 mycket blygsam. Han
begärde af franciskanerne i Stockholm endast tre vigilier och tre messor
i konventet, af hvar broder, som var sacerdos, prest, en messa, af
bröder klerker, som ej voro sacerdotes, och laici (lekmän) det
motsvarande i psalteriet och Fader vår, förste dagen för konungen sjelf,
andre dagen för hans broder (hvilken?), tredje dagen för föräldrarne.
K. Magnus II föreskref år 1346, att på hans, såväl som på hans gemåls,
årstid (anniversarium) skulle alle prestbröderne i Vadstena kloster läsa
messa och dervid hålla kronoljus å 3 lispund vax och ej bloss. Om
han och makan doge, innan klostret kom till stånd, skulle fyra prester
dagligen säga messa öfver den af de två, som var död. Vid det af
honom stiftade helge-kors-altaret i Vadstena klosterkyrka skulle sjungas
hvar fredag en messa om det heliga korset, likaledes, med större
högtidlighet, hvar dag som var helgad åt Christi kors. Vid Vårfru-altaret
skulle hvar dag sjungas vid priman en messa om Vår fru till
åminnelse af konungen, drottningen och deras föräldrar. Vid Johannes
döparens och Johannes evangelistens altare skulle sägas två messor
hvar vecka intill domens dag. Vid de hel. Olofs och Eriks altare
skulle sägas en messa i hvar vecka till dessa helgons heder. Vid alla
helgons altare skulle likaledes sägas en messa hvar vecka till domens
dag. Dessutom skulle hvar måndag en messa sjungas — hindrades de
på måndagen af någon mycket stor högtid, skulle de sjunga en annan
dag i veckan samma messa för våra båda själar och alla kristna själar,
och dertill skola de everldeligen för våra arfvingars, föräldrars och
efterkommandes åminnelse lofva i deras messa och böner till domens
dag och särdeles kollekter för oss båda i alla deras messor. Sådana
inskott torde hafva förekommit mycket ofta.

Det var icke sällsynt att med sådana messor förena en vigilia.

Så många åminnelser och så många messor förekommo i de större
kyrkorna, att det var omöjligt att hålla dem alla i minne. De måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free