Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PILGRIMSTECKEN. 811
Ännu två märken äro här afbildade, det ena funnet i Sverige fig.
620, det andra funnet i Norge fig. 621. Jag vet icke, till hvilke
vallfartsorter de böra hänföras.
Wilsnacks pilgrimsmärke var en rund blyskifva af en oblats
storlek, å hvilken voro målade tre röda fläckar.
Jag har i det föregående talat om pilgrimsmärken anbragta på
kyrkans ringklockor.
En egendomlig företeelse finna vi i Vestmanland. Der förekommer
en kyrka, som kallas Romfartuna, i äldre form Rumfaratuna. Tuna är
ett urgammalt lokalnamn i visse delar af Sverige, och då månge gårdar
hade detta namn, kunde man lätt finna det vara skäl att skilja dem
från hvarandre genom något föresatt tilläggsord. Ofta gjorde man
emellertid icke detta, men vi hafva ett exempel i Eskilstuna och ett annat
i Romfartuna, som betyder en Romfares (i nyare och sämre språk en
Romfararcs Tuna). Alltså har någon tidig innehafvare af detta Tuna
företagit en vallfärd till Rom, men för denna märklighet glömde man
hans egentliga namn. Jag har icke funnit namnet Rumfartuna i någon
tidigare urkund än i en från år 1325, och den här antydda Romresan
kan ju hafva förekommit mycket tidigt.
I Romfartuna kyrka finnes en målning från 1400-talet, hvilken
föreställer en pilgrim i sedvanlig drägt, betecknad såsom Sanctus
Romfar. Af tillnamnet gjorde man ett personnamn, och den romerska
kyrkan fick sålunda ett alldes nytt helgon, hvilket dock icke torde
hafva varit erkändt af henne.
Om slutornamentet jfr del I, s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
