Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 6. Kyrkan och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d
KYRKAN OCH DE VERLDSLIGA FÖRHÅLLANDENA. 845
När kyrkan ville blifva så mycket möjligt var herskande öfver allt,
kunde hon icke annat än intressera sig för hvardagslifvet och dess id,
dragande det under sig, åtminstone genom sina välsignelser.
Reformatorerne uppträdde mot dessa vigningar och välsignelser med, såsom
mig synes, obefogad fientlighet: att man ville sträcka religionens helgd
ut öfver hvardagslifvets handlingar och förhållanden borde icke ogillas.
Laurentius Petri räknar till vrängde och okristlige stadgar alla dessa
vigningar: af nät, not och allahanda fiskande och sedan till så
mångahanda annat, att det alltsammans kan svårligen uppräknas, ty så runde
hafva de påfviske varit på dessa vigningar, att de gifvit dem till hvad
man begärt, till hus, gårdar, åker, äng, skogar, brunnar, källor, sjöar,
elfvar o. s. v. Ty likasom en skomakare har läster till allahanda
fötter, smärre och större, så finnas ock i de påfviskes böcker,
pastoralier, obsequionaler, benediktionaler och agender, åtskilliga
vigningsformer till allahanda tingest och ärenden, för hvilka man kan begära
vigning.
Jag har redan ur Uppsala-missalet anfört böner för sådant, som
stod i förbindelse med åkerbruket, för att få regn eller klar luft, mot
jordens ofruktbarhet, mot kreaturspest. Det vore af intresse att
sammanställa alla yttringar af detta kyrkans intresse för hvardagslifvet, men
nu och här kan jag icke göra det. Jag vill endast ur ett manuale
Roskildense1 anföra några exempel; de höra visserligen icke till den
svenska medeltidskyrkan, men de äro ganska betecknande.
Påskaftonen vigdes hvarjehanda födoämnen. Det här införda
formuläret gäller kött, bröd, ost och smör samt ägg. Välsignelsen öfver köttet
lyder så:
Dig, det sanna lammet, Dig, den ende oskyldige, Dig, den ende, som ej har
någon syndens fläck, Dig, som är den sanne presten, åkalla vi alle med de
frommaste röster, att Du ville med himmelsk välsignelse välsigna köttet af detta lam
(eller hvilket djur det var), som är skapadt af Dig, Du lefvande och sanne Gud, på
det alle de, som smaka deraf i Ditt allra heligaste namn, må genom det sannaste
lammet Christi blod, värnade mot alla djefvulens stämplingar, lefva i helsa i all
bedröfvelse samt salige komma till den eviga hvilans herrliga glädje.
O Gud, som skapat allt kött, som gaf Noak och Dine söner föreskrifter rörande
rena och orena djur, och som tillåter menniskoslägtet att äta de rena djuren lika väl
som örterna på marken, som befallde Moses och Ditt folk att på påskaftonen i
Egypten äta lammet, hvilket är en sinnebild af lammet vår Herre Jesus Christus,
Du, som bevarade Ditt folk, som var betecknadt med lammets blod, när det befallts
att allt förstfödt skulle dräpas, värdigas, Herre Gud allsmäktig, välsigna och
helæga dessa födoämnen, att de Dine trogne, som äta deraf, må uppfyllas af
himmelsk välsignelse och nåd, genom Christus etc.
Välsignelsen öfver brödet:
Välsigna, Herre, detta brödets väsende, såsom Du välsignade de fem bröden
och de två fiskarne i öknen, på det alle, som smaka deraf, må få kroppens och
själens helsa.
1 Freisen, Manuale curatorum secundum usum ecclesie Roseskildensis (1898).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
