Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 8. Lära, tro och lefverne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGISTER MATHIAS’ PARAFRAS AF MOSE BÖCKER. 905
tagit till i förstånd, alltsom den våta, barnsliga hjernan småningom
utvecklade sig. Den ene klassen af englar står öfver den andre.
Sammalunda skulle den ena menniskan herrska i paradiset, den andra
lyda — att tjena under sådant herredöme är fagert och hederligt frälse.
Deras hem var Edens lustgård. Gud hade icke skapat dem i denne,
utan ledt dem in i honom, på det Adam skulle veta, att han var af
naturen dödlig, men odödlig i paradiset af Guds nåd. Lustgården
lyfte sig helt upp i himlen i en evig strålglans. Menniskan störtades
från honom ned genom luften, som var de onde englarnes hemvist,
ned till jorden. Paradiset står dock icke tomt. Der bo Enoch och
Elias. Der borta i öster, der paradiset ligger, blef solen skapad och
der rinner hon upp hvar dag, och der skall hon sätta sig på domens
dag och blifva der evinnerligen.
Mandråparen Lucifer såg, att menniskan genom lydnad skulle
komma till den ära, som han mist genom sitt trots. Då afundades
han och frestade menniskan i skepnad af en orm med qvinnoansigte.
Menniskans grundsynd ligger i högmod, begär att likna Gud och tvifvel
om Hans sannfärdighet. Menniskan var fri och kunde derföre synda,
men Guds nåd skulle hafva bevarat henne, liksom Han bevarade Maria,
derest menniskan blott sjelf velat. Var det då rätt, att Gud lät henne
frestas? Ja, det var nödvändigt. Hvilken syndade mest, Adam eller
Eva? I viss mening Adam, ty han var den starkare och klekare och
följderna af hans fall skulle drabba oss alla. Men ur en annan
synpunkt var Evas synd störst, ty hon syndade först och Adam lät sig
förledas af henne, eftersom han icke kunde undvara hennes sällskap.
Om Eva ensam syndat, hade de då fått stanna i paradiset? Var Adams
synd dödlig eller kunde den finna nåd? Var straffet rättvist? Den
dömde, som bäst kunde det; med fog begabbade Gud Adam: »se han
är vorden som en af oss.» Men straffet, syndagälden, bestod deri, att
han utdrefs ur paradiset, miste dygderna och all den nåd han förut
haft. I kroppen stridde de fyra elementen, och sedan själen blef Gud
olydig, hade hon ingen makt att stifta fred mellan dem, utan de blefvo
henne olydiga, och det leder till döden. Häraf komma lekamliga
plågor, träldom och sjukdom, jorden blef förbannad, djuren
förvildades. Men menniskan behöll likväl friheten att välja. Gud skapar
själen och gifver henne en fri vilja, som intet skapadt kan tvinga.
Hon är alltid fri att följa lekamens lustar eller ej. En gerning blir
synd först då, när viljan säger ja med hog och mun.
Som i en aftonstund lefver själen i denna verld, det mörknar, när
själen skiljes från kroppen, till dess himmelrikets ljus dagas på domens
dag. Vi äro alle syndare. För en menniskas skuld kom synden i
verlden. Hvart barn födes med Adams synd den stund det födes i
moderlifvet, ty vi höra till honom, som först syndade och var en
höfvidsman för hela menniskoslägtet, oeh vi hafva af honom den natur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
