Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 8. Lära, tro och lefverne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906 MAGISTER MATHIAS’ PARAFRAS AF MOSE BÖCKER.
som han förderfvade genom synden. Träl födes af trälar. Vi äro
alle som en man. Såsom alle, som bo i en stad, äro ens män och hvar
en byman kommer, varder han fången och umgäller, om hans
husbonde har gjort någon orätt. Såsom handen umgäller och varder
afhuggen för själens skuld, som hade viljan och styrde henne till ond
gerning. Vi hafva alle lott i den syndiga natur, som Adam hade,
derföre äro vi skyldige att umgälla med honom. Vi äro af naturen
Guds vredes barn, förrän vi fingo kristendom. Gud lät menniskan
först fresta sitt eget vett och styra sig sjelf med naturligt förstånd,
till dess detta blef helt mörkt. Då fann menniskan, att vanan gick
öfver förståndet, som skinn öfver ögonen, hon hade ingen hugnad af
sitt envälde, hon var vorden helt blind. Så kom läkaren i den rätta
tiden med lagens ljus.
Gud utvalde af sin fria nåd Abraham och gjorde honom till ett
stort folk. Nu kom tiden för lagen, ty han skall ej gifvas annat än
allmogesfolk, icke för trälars skuld, utan för frälsemäns. Han gafs af
Gud genom englar, liksom vanlige timmermän hugga bord till ett
skepp och köl, men skeppsmästaren sätter dem samman. Lagen gafs
först åt Judarne: ingen slägt gjorde vår Herre den nåd, att Han visade
sin gudlige rätt, utom Israels barn. En del af lagen gällde endast
dem, hvilke förhöllo sig som klostermän till de andra folk; mycket
är budet för klerker, som icke är budet för lekmän. Men de tio
buden, samvetets tal, lagens ljus, äro alla menniskor skyldiga att hålla.
Lagen är god, ty han är gifven af Gud och leder till Honom, god,
men icke fullkomligt god. Budet är både ett och flere, ty fred och
förlikning — budens ändamål — mellan Gud och menniskor gömmes
i många budord, ty förbrytelserna äro mångahanda. Buden kunde
vara ännu flere och gälla synder, som icke omtalas i dem, men de
två grundförhållanden, i hvilka menniskan står, äro klart betecknade
i Guds lag. Vill en man hålla sig efter en stads eller ett lands rätt
och bo fredligt, höra honom tvänne ting till: först skall han hålla sig
väl till den, som är förman för landet eller staden, sedan till alle dem,
som bo samman med honom i landet. Derför har såväl karl som
konung rätt öfver den, som bryter lagen. Tre ting är hvar man
skyldig sin herre och landsdomare: att vara honom fullt trogen, göra
honom skyldig heder och tjena honom med tack för landets fred och
värn. Detta är innehållet i de tre första buden, som hafva afseende
på den treenige Guden. De sju eller de 3 och 4 gälla deremot
menniskan, ty själen har tre krafter, förstånd, begär och vilja, och kroppen
är sammansatt af de fyra element. Från denne Guds rätt härstammar
all mensklig rätt. Allt i den judiska religionen, reningar, seder, offer,
sakrament, pekar mot Christus och Hans kyrka. Således lefde Guds
vänner före Hans födelse med tro och tecken. Här och der har en
from hedning följt samvetets ljus, dock hafva de fleste gått till af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
