Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 8. Lära, tro och lefverne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908 MAGISTER MATHIAS’ PARAFRAS AF MOSE BÖCKER.
goda gerningar. Två män stå under en sky, som utestänger från dem
solens sken, då kommer ett väder och drifver bort skyn och solen
vänder sig mot dens panna, som vänder sig mot henne, men ej på
dens, som vänder sig bort. Men den syndiga menniskan förskyllar dock
ej med gerningar himmelrikets ljus, förr än den Helige ande drifver
bort skyn. Då skiner Guds nådeljus öfver den, som vänder sig till
Gud. Gud tillgifver icke syndaren för det han beder om nåd,
syndaren beder om nåd, för det Gud gaf honom nåd att bedja. Ingen
är god utan af Guds nåd, utan denna kunna vi intet göra eller tänka.
Den Helige ande gifver så lönligen sin nåd, att du vet icke, när Han
kommer till dig eller far från dig. Att älska Gud kommer från Gud,
som först älskade oss, denne kärlek är hetare än eld, ty hvarken vatten
eller motgång kan släcka honom. Vår tro liknas vid en sky, ty såsom
vi se solens ljus genom en sky och ej så ljust, som när vi se solen
uppenbarligen sjelf, så förstå vi ock gudeliga ting med en rätt tro.
Men hvilken och huru söt Han är och Hans värdskap, det äro vi
ovärdige att veta, förrän Han sjelf ter sig och skiner öfver oss med
ärans ljus. Dessa tre dygder, tro, hopp och Guds kärlek, leda oss
öfver verlden till himmelriket, så som elden och skyn ledde Israels
barn genom ödemarken fram till det heliga landet. Bönen är en
rökelse, som brinner i Guds kärlek och gifver en söt lukt. Gud hör
sin väns bön, ty vännen är skyldig att göra något för sin vän. En
god mans bön är väldig och håller Guds hämnd tillbaka, en
ödmjuk mans bön smyger sig in i himlen och högre ropar hans bön,
lågt läst eller endast tänkt, än en syndig mans sjungna bön.
Kyrkan, sakramenten och de yttersta tingen. Härnere kämpar Guds
kyrka och är i elände (i främmande land), men i himmelriket är hon
hemma hos fridens Gud med alle helige män och alle englar. Klerker
och lekmän hafva hvar sin rätt. Alle kristne män kunna komma till
himmelriket, verldsmenniskor likväl med mera våda än klosterfolk,
som bevara sin återhållsamhet. Endast presterne få komma in i
sånghuset, såsom Moses och Aron fingo komma inför Gud. De äro vår
Herres tänder, som bita och tugga syndiga menniskor med Guds ord,
att de må blifva Hans andelige lemmar. Vår närmaste granne, som
bor närmast samvetet, är biktfadren. Huru måste icke ogudaktige
prester bäfva för Guds stränge dom, huru måste icke de själarnas
läkare blygas, som ville högt äras i verlden och njuta hennes goda
och icke känna Guds budord eller den heliga skrift. Hvad påfvar
och kyrkans förmän göra är, som om Gud sjelf gjorde det. Påfven
kan liksom en konung gifva menniskorna orlof från Guds rätt, han
kan tilläta domaren att dräpa en menniska.
Mathias svärmar för jungfru Maria, den mildaste af alla fruar,
som gaf blod af sitt blod för verldens frälsning. Hon var ren af
moderlifvet, hon lofvade Gud först ett rent lif, hon är skärare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
