Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926 BENEDIKTINERNE.
att aldrig lemna klostret, blef han högtidligen upptagen i brödernes
gemenskap och aflade klosterlöftet.
Benediktinernes drägt bestod af en fotsid tunika med vida ärmar.
Deröfver bars ett scapulare, ett tunikan liknande plagg, fast kortare
och försedt med sprund i stället för ärmar. Något senare var
skapularet helt uppskuret i hvardera sidan, men fram- och bakstycket
sammanhöllos med på vissa afstånd anbragte knappar. Från
1100-talet försvunno knapparne, fram- och bakstycket sammanhöllos af ett
band öfver hvardera axeln. Öfver axlarna och kring halsen bars ett
tredje plagg, till hvilket hörde en hätta, som när vädret var dåligt
kunde dragas öfver hufvudet. Färgen var i början valfri, men man
stannade till sist vid den svarte färgen. På ett svenskt altarskåp från
1400-talet förekommer en bild af den hel. Benedictus, iklädd
ordensdrägten (fig. 616).
Benedikts regel blef under tidens lopp utvidgad i god riktning.
Till ordenspligterna hörde icke endast andaktsöfningar, utan äfven
odlingsarbete i trädgård och på åker, handverk samt vetenskapliga och
litterära sysselsättningar.
Från 700-talet förekommo äfven nunne-kloster inom
benediktinerorden. 1
I och med detsamma som denne Benediktinerregel, från början
afsedd för ett kloster, men sedermera upptagen för andra, hade kommit
till stånd, infördes i munkväsendet något nytt: det är hädanefter ej
längre fråga om munkväsendets historia i allmänhet, utan om de
enskilde ordnarne, hvar orden bestämd af hans regel. I början fanns
endast en, Benediktinernes, men andre, afsedda hvar för sitt kloster,
uppstodo snart. Desse trädde emellertid i bakgrunden, och
benediktinernes regel blef så godt som den ende gällande i Vesterlandet. Dels
var han mycket fullständig, dels var han, med allt allvar, mild,
fordrade t. ex. icke öfverdrifven återhållsamhet i afseende på mat och
dryck, till och med vin fick drickas i klostret. Benediktinerklostren
blefvo många och njöto stort anseende. I dem funnos framstående
lärde: engelsmannen Beda, kallad den vördnadsvärde, Alcuin, känd
från Karl den stores historia, Hrabanus Maurus och månge andre.
Betydande klosterskolor funnos t. ex. i S:t Gallen och i Reichenau.
Synnerligen betydande var den missionsverksamhet, som från
benediktinerklostren utöfvades i vestra och norra Europa: Bonifacius och
Ansgar voro benediktinermunkar.
Allt menskligt är förgängligt. Benedikt hade genomfört en
synnerligen vigtig reform i munkväsendet, och allt syntes i början godt.
Klosterbröderne skulle lefva af eget arbete. Men denna föreskrift
kunde icke upprätthållas. Benediktinerklostren hade en mycket stor
1 Nunna, i grekiskan och latinet nonna, betecknar.en qvinna af en viss
ärevördighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
