Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932 CISTERCIENSERNE.
midten af 1200-talet funnos 1,800 kloster. Men då var ock ordens
bästa tid förbi. Man lossade på den ursprungliga strängheten,
tvistigheter uppstodo inom orden, inom den kyrkliga verlden hade
tiggareordnarne vunnit främsta rummet.
Åfven inom cistercienserorden funnos systrakloster.
Jag nämnde nyss det strängt upprätthållna filiationsförhållandet
mellan ordens kloster. När ett kloster anlade ett nytt, sändes till den
nye orten den nye abboten och med honom åtminstone tolf bröder —
Christus och de tolf apostlarne. Med dem sändes de böcker, som
behöfdes för gudstjensten och för upprätthållandet af förbindelsen med
orden. På den nye orten måste naturligtvis finnas nödige byggnader:
ett kapell (oratorium), matsal, sofrum, celler för gäster och
portvaktaren. Men desse byggnader voro endast provisoriske, först sedan
stiftelsen kommit till stånd, uppfördes de ordentlige byggnaderne med
kyrkan som medelpunkt. En sådan koloni fick icke utsändas, såvida
icke moderklostret hade sextio münkar. Dessutom måste inhemtas
tillåtelse från generalkapitlet. Från moderklostret skulle hvart år
visitation företagas inom dotterklostren. Abboterne i de fyra första
klostren hade skyldighet att förrätta visitation af hufvudklostret i
Citeaux. I dotterklostret valde bröderne abbot, men valet skulle ledas
af moderklostrets abbot. Dotterklostrets abbot skulle åtminstone en
gång om året aflägga besök i moderklostret. Att afsätta en abbot
tillkom generalkapitlet. I början, då man höll på att samtlige abboter
skulle vara närvarande vid generalkapitlen, fanns ingen annan giltig
orsak för uteblifvande än sjukdom. Med anledning af de långa
afstånden kunde man dock icke i längden upprätthålla fordran på att
alle abboter skulle infinna sig.
Hvart kloster styrdes af en abbot, som var ansvarig för tukt och
ordning inom klostret och representerade klostret gent emot
ytterverlden. Han mottog gästerne och åt med dem vid ett särskildt bord.
Han hade egen bostad och eget kök. Bröderne kallade hvarandra du,
men sade till abboten och priorn I. Abboten förrättar alla
sakramentala handlingar inom kyrkan. I koret och vid processioner börjar
han den förste antifonen och håller emellanåt kapitel. Han utnämner
alle tjenstemän inom klostret, hvilke svärja honom ed och till honom
aflägga räkenskap. Han vigdes af stiftets biskop och gaf honom
följande försäkran: »Jag broder . . . ., abbot i . . . . kloster, lofvar dig
såsom min andlige fader och biskop, liksom dine efterföljare, alltid
underordning, vördnad och lydnad, såsom den hel. Benedikts regel
fordrar, så vida icke ordensföreskrifterna derigenom kränkas.» En af
biskopen vigd abbot utöfvade öfver klosterbröderne den tillsyn, som eljes
skulle tillkomma biskopen. Han egde rätt att utse munkar till prester,
och biskopen måste viga dem, utan att dessförinnan företaga någon
pröfning. En biskop fick aldrig, äfven om han tillhörde cistercien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
