Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948 AUGUSTINI ORDEN I SVERIGE.
var vigd till heder åt det heliga korset. I näste del, i hvilken jag
har att redogöra för vår medeltids konst, återkommer jag till denna
kyrka, men kan dock icke underlåta att här anteckna, att kyrkan varit
mycket ansenlig och att i henne finnas drag, som vittna om en mycket
hög ålder. Två gånger hemsöktes klostret af eld, åren 1388 och 1452
— den senare gången genom k. Karl Knutssons åtgöranden. Dess
värre har en annan svensk konung, Karl XI, gjort mycket för att
ödelägga kyrkan, af hvilken nu endast en liten del finnes qvar. En tysk
konsthistoriker Seesselberg har tagit sig friheten att genom gräfningar
söka finna den ursprungliga stora kyrkans grundplan och har i
teckning återgifvit hvad han anser sig hafva funnit, men jag antager att
hans resultat är i viss mon felaktigt. 1 Det lönar sig derföre ej att
här återgifva hans plan, hvadan jag nöjer mig med att här införa fig.
619, tympanonfältet öfver kyrkans vestra dörr, med en framställning
af Simsons kamp med lejonet af mycket åldrig karaktär, fig. 620 en
619. Från Helgakorskyrkan i Dalby.
bild från det vestra förrummet, som med trappor stod i förbindelse
med långhuset, samt fig. 621 den öfre delen af en kolonn i långhusets
midtskepp. Det här afbildade hör utan tvifvel till de äldsta
konstföreteelserna i vårt land, antagligen till den senare delen af 1000-talet.
I de invid kyrkan förekommande husen, som nu användas af Dalby
kungsgårds arrendator, finnas qvarlefvor af den gamle
klosterbyggnaden, men någon möjlighet att uppgöra en planteckning öfver klostret
finnes icke.
Invid staden Lund anlades tidigt tvänne kloster, hvilka jag måste
omtala här, på grund deraf, att det icke är fullt klart, till hvilken orden
de hört. På en höjd vid stadens norra sida låg allhelgonaklostret (år
1444 kalladt Helnekirkekloster), hvilket år 1340 kallas ett
premonstatenserkloster och år 1445 säges hafva varit ett benediktinerkloster.
Fig. 619. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
1 Die früh-mittelalterliche Kunst der germanischen Völker (1897) s. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
