Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTINI ORDEN I SVERIGE. 947
I Skåne uppstodo under k. Sven Estridssons tid († 1076) tvänne
stiftstäder, Lund och Dalby, med ungefär en mils mellanrum mellan
båda. Det är svårt att fatta orsaken till denna anordning. Båda
orterne ligga i det sydvestra hörnet af Skåne och, som sagat, helt nära
hvarandre. Hvilken utsträckning skulle de två stiften hafva?
Ätminstone det ena måste hafva varit helt litet. Också kunde denna
anordning icke upprätthållas. Biskopen i Dalby Egino blef, när Lunds stift
blef ledigt, biskop öfver båda stiften, och dermed fick Dalbystiftet en
snar ände. I båda stiftsstäderne fanns ett kloster af den hel. Augustini
orden. I k. Knut den heliges storartade gåfvobref till den hel.
Laurentii icke fullbordade kyrka i Lund af år 1085 omtalas prepositus et
ceteri fratres in hoc loco Deo servientes, prost och öfrige bröder, som
här tjena Gud. De prosten underordnade bröderne voro nio, men äfven
bland dem funnos grader. De 57 bol, som kyrkan egde, voro
uppdelade i prebenden: prosten hade för sin del nio, en kanik 61/2, tre
hade sex hvar, en 51/2, två hade 5 hvar och två 4 hvar.
Midsommargälden, som gick ut från staden Lund, uppgick till 27 mark. Tre af
de tio fingo 2 mark hvar, af de öfrige sju fick hvar och en 3 mark.
När man besinnar den förnämliga ställning, som Lund intog i
Nordens, särskildt i Danmarks kyrkliga förhållanden, må det väl synas
egendomligt, att de der rådande förhållandena äro så oklara. Den
domkyrka, hvars första vigning — gällande en del af kyrkan — egde
rum år 1085, var helgad åt Vår fru och den hel. Laurentins, men
nämndes sedermera oftast efter den senare. Jörgensen 1 antager, att
denna kyrka som stiftskyrka efterträdt en äldre, som var vigd till den
hel. Treenighetens heder och således väl — liksom en kyrka i Visby
och en i Söderköping — kallats Drottens kyrka. Äfven omtalas ett
monasterium sancte trinitatis i Lund, hvilket väl borde hafva stått i
sammanhang med denna kyrka. Å andra sidan skrifver abbot Vilhelm
i Ebelholt till abboten i moderklostret Prémontré om en
’vördnadsvärd broder och vår medabbot (coabbas) i den hel. treenighetens hus
i Lund’.2 Vi hafva väl svårt att antaga, att abbot Vilhelm kunnat
gifva i denne punkt en felaktig uppgift. Då skulle treenighetsklostret
i Lund hafva tillhört premonstratenserorden. Jag vill icke vidare
inlåta mig på denna fråga, som tarfvar utredning. Prosten och de nio
kanikerne i den hel. Laurentii kloster upphörde med det regulära
lifvet och blefvo ett domkapitel i vanlig mening.
När Dalbystiftet indrogs, stod den storartadt anlagda kyrkan qvar
och vid dennas sida ett kloster. Enligt Adam af Bremen lemnade
biskop Egino som minne af det upphäfda stiftet efter sig en
prepositura fratrum regulariter viventium, hvars hufvud kallades prost eller
prior, under det de öfrige medlemmarne kallades kaniker. Deras kyrka
1 Den nordiske kirkes grundlæggelse og förste udvikling s. 652.
2 SRD del G6, s. 62. — Detta kloster omtalas i urkunder utfärdade 1151—1180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
