Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CISTERCIENSERNE I SVERIGE. 971
i följd af de oroliga tiderna och de många hemsökelserna, flyttats
innanför stadens murar, ty år 1420 omtalar biskopen i Linköping
’nunnorna i den hel. aposteln Jakobs kyrka’. Aposteln Jakobs kyrka (eller
kapell) hade ursprungligen uppbyggts af köpmän från Riga, men stod
år 1272 öde, hvadan hon, på det gudstjensten måtte kunna
upprätthållas, uppläts åt kyrkoherden i Drottens församling. Denna anordning
torde hafva blifvit upphäfd, när klostret flyttades in i staden. Namnet
Solberga försvinner derefter fullständigt ur urkunderne, det talas i
stället om nunneklostret i Visby eller nunneklostret på Gotland. Ett
testamente af år 1515 innehåller mycket tydliga uppgifter. En man
föreskref gåfvor till Vår kära frus kyrka inom Visby, till alla de andra
församlingskyrkorna inom Visby, till den hel. Katarinas kloster inom
Visby, till den hel. Nicolaus’ kloster inom Visby, till Sankt Jöran
utanför Visby, till nunneklostret inom Visby med vigda systrar och
leksystrar, till Helgeand inom Visby.
Hvarken af det ursprungliga eller det senare klostret kunna
byggnader nu uppvisas. Till och med den hel. Jakobs kyrka är nu
försvunnen.
Cisterciensernes orden fick sålunda en ganska storartad utbredning
inom Sverige. De sex sista årtiondena under 1100-talet sågo de flesta
klostren upprättade, några följde efter under förre hälften af 1200-talet.
Nye ordnar hade redan då börjat draga uppmärksamheten från
cistercienserne, hvilket emellertid icke hindrade, att ett kloster hörande till
deras orden långt senare anlades. Jag skall i det följande återkomma
till detta.
De svenska klostren stodo, som alla de öfriga, under abboten i
Citeaux och generalkapitlet, hvilket helt visst ytterst sällan besöktes
af de svenske abboterne. 1 Inom Sverige hade abboten i det äldsta
klostret, Alvastra, fått sig anförtrodd uppgiften att vara ledare och
uppsyningsman. År 1346 qvitterar abboten i Clairvaux den afgift,
som hans och öfriga cistercienserkloster i landet erlagt för åren 1343
och 1344. Beloppet üuppgick till ej mindre än 140 floriner. Abbot
Magnus kallar sig år 1430 insamlare af bidragen från
cistercienserklostren i Sverige och qvitterar i denne egenskap vid ett besök i Saba
10 floriner såsom klostrets afgift för fem år och derutöfver 3 floriner
för omkostnader. Året derefter kallar han sig reformator, visitator
och insamlare af bidragen på uppdrag af ordens generalkapitel och
qvitterar i denne egenskap 50 floriner, utgörande afgifterna från
klostren i Alvastra, Nydala, Varnhem, Saba och Roma. Andre qvittenser
från honom och hans efterträdare funnos i Sabas arkiv, regelbundet
omtalas expenskostnaden. Afgifter från nunneklostren har jag ej funnit
1 Abboten i Varnhem har dock år 1346 rest till generalförsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
