Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972 CISTERCIENSERNE 1I SVERIGE.
omtalade, men äfven öfver dessa kloster hade abboten i Alvastra
inseende. År 1459 medgaf han, att nunnorna i Sko kloster finge skrifta
sig för sekuläre prester, d. v. s. andlige, som icke voro. maunkar. År
1462 framhålles, att abbedissan i Riseberga icke fick göra något byte
af egendom utan tillstånd af abboten i Alvastra. En abbot Håkan i
Saba hade blifvit abbot i Alvastra, och vid öfverflyttningen medförde
han tre silfverstop och en korpsaltare, som tillhörde Saba. År 1513
infann sig Nydala klosters abbot för att viga en ny abbot i Alvastra
och tog då med sig ifrågavarande föremål, men använde dem till
betäckande af en sin fordran. Abboten i Alvastra synes vid denna sena
tid hafva förlorat sin maktställning, ty år 1518 uppträder abboten i
Nydala som visitator och reformator af cistercienserklostren i Sverige,
Norge, Gotland och Lifland. I denne egenskap qvitterar han fyra års
afgift från Saba kloster.
Cistercienserklostren voro oberoende af biskoparne. Visserligen
vigdes högaltaret i Sko klosterkyrka af biskop Johannes i Åbo, som
år 1290 blef erkebiskop i Uppsala, men afled redan år 1291, innan
han hade hunnit tillträda det nya stiftet, och sjelfva kyrkan vigdes
af erkebiskop Nils år 1300, men ny abbot i ett cistercienserkloster
vigdes, såsom vi nyss sett, af en äldre abbot. År 1421 utfärdades i
Vårfruberga kloster en ganska märklig skrifvelse. Abbedissan Cecilia,
priorissan Dorotea, systrarna Katarina Haraldsdotter, Mektild,
Katarina Siggesdotter underpriorissa, Katarina Nilsdotter, Birgitta
sångerska, Gertrud och Margareta och hela konventet afgifva förklaring,
att hvarken de eller deras föregångare någonsin visiterats af någon
annan än cistercienserabboten i Saba. Visserligen hade tidigare, när
fru Märta och sedermera fru Mektild valdes till abbedissor, biskopen
i Strängnäs rådfrågats, men detta hade skett ’för heders och vänskaps
skuld’ och fick ingalunda dragas till någon regel eller vana, helst
ordens privilegier och kyrklig lag uppenbarligen säga, att abbedissans
och hennes nunnors kloster skulle hvart år visiteras ej af ordinarius,
d. v. s. biskopen, utan af en klostrets superior. Det får icke förekomma,
att någon lekman lägger sig i våra angelägenheter, till men för vår
orden, ty huru kan någon visitera, rätta och lära ordningen, såvida
han icke känner ordens hemligheter? Det är genom påfliga skrifvelser
bestämdt, vid bannlysning och interdikt, det har ock hittills iakttagits,
att ingen medlem af orden får yppa dennes hemligheter eller med
skrift eller tecken tillkalla mäktige verldslige personer till visitation,
rättelse eller någon annan ordensangelägenhet, såsom val eller
afsättning af abbot eller abbedissa eller andre tjenstemän af båda könen.
Den som handlar i strid häremot, vare sig abbot eller abbedissa, prior
eller priorissa, är genom sjelfva handlingen bannlyst och skall
afsättas. År den som felar munk eller nunna, skall han eller hon
bannlysas och utdrifvas ur klostret utan utsigt att någonsin få återkomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
