Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974 CISTERCIENSERNE 1I SVERIGE.
från förste adventssöndagen till julafton inom klostret, lemna
underhåll åt honom och hans följe med hästar. Biskop Lars gjorde år
1300 den ändringen, att han tog tillbaka tionden från vissa af dessa
socknar; till ersättning fritogs klostret från all gengärd till biskopen
och hans kaniker, en anordning, som skulle ega bestånd för all tid.
Konungarne voro liksom biskoparne mycket frikostige. K.
Valdemar fritog Vreta kloster med alle dess gårdar och deras inbyggare från
all konglig tunga och gifver priorissan rätt att från dem uppbära alla
kongliga utskylder (DS nr 378). Samme konung och hans fader
fritogo år 1282 Fogdö kloster från alla allmänna pålagor och från konglig
rätt. K. Magnus fritog år 1288 Sko kloster från alle kongl. rätter och
saker, äfven för ledungsafgift, så vida konungen ej sjelf sätter sig i
spetsen för hären. År 1306 utfärdade hertigarne Erik och Valdermar
ett privilegiebref för Riseberga kloster: klostrets gods med åbyggare
skola vara frie från alla kongl. gärder, pålagor och utbetalningar med
följande undantag: när ledung utkallas, när allmän gärd utskrifves af
hela landet, när nhertigarnes dom eller kronans ed brytes eller någon
öfverbevisas om mord eller stöld. År 1359 fritog k. Erik klostret i
Vårfruberga från deltagande i den härfärd, som då var utskrifven.
K. Albrekt, som behöfde förvärfva vänner i det nya riket, utvidgade
år 1365 förmonerne för nunnorna i Riseberga: utöfver allt hvad
tidigare hade blifvit dem tillförsäkradt skulle de hädanefter vara fritagna
från alla utomordentliga utskylder och dagsverken till kronan samt
från utskrifningar i och för egande fastigheter; det oaktadt skulle
klostret för sina fastigheter njuta samma frihet, som riddare och
väpnare i riket åtnjöto för sine egendomar. K. Karl Knutsson nedsatte
klostrets privilegier år 1449 till den tidigare normen. Ett
egendomligt privilegium gaf k. Albrekt år 1377 till fru abbedissan och de goda
fruarna i Vårfruberga kloster, att sätta spjut och draga för björnar,
elgar och andra djur, såsom rikets rätt tillsäger, lagboken utvisar och
gammal sed har varit.
Klostren hade att utöfva gästfrihet mot vägfarande, naturligtvis
utan att klosterfolkets afsöndring derigenom tog skada. I klostrets
yttre område eller strax utanför detsamma måste ett härberge finnas.
Men det var icke alltid endast för en natt eller två, som personer kommo
till klostren. Det hände ofta, att personer, hvilkes fromhet dref dem
att invid helige orter finna ro från verldens buller, men hvilke likväl
icke ville aflägga något klosterlöfte, sökte hvad vi på nutidens språk
skulle kalla inackordering i klostret. Allmännt bekannt är, att fru
Birgitta en tid vistades i eller vid Alvastra brödrakloster. År 1374 skänkte
fru Ramborg Knutsdotter gods till Alvastra, för att jämte en
tjenarinna få innehafva den gård (curia) norr om klosterkyrkan, i hvilken
fru Birgitta fordom bodde. Hon skulle erhålla nödig föda och hafva
fritt tillträde till klosterkyrkan. En enka gaf år 1362 till Gudhems
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
