Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMINIKANERNE I SVERIGE. 997
Nicolaikyrkan i Visby gifver intyg om deras skicklighet som
byggmästare. Ånnu fullt bevarad är den forna dominikanerkyrkan i
Sigtuna, hvilken för närvarande användes som stadens kyrka (fig. 640).
Det är en tegelstensbyggnad, något tung och allvarlig, i ganska hög
grad påminnande om cisterciensernunnornas kyrka vid Sko. Som
motsats återgifver jag (fig. 641) koret i dominikanerkyrkan i Visby. Med
ett lätt bearbetadt material som kalkstenen och med tillämpande af de
lagar, som utbildats för den gotiska konsten, blef utseendet ett helt
annat. Af Stockholmsklostret finnas ännu spår inom den huskomplex,
som fyller qvarteret Venus mellan Svartmangatan — uppnämnd efter
641. Koret i Visby dominikanerkyrka.
dominikanerne —, Tyska stallplan och Benikebrinken. Några mycket
enkla kapitäl hafva derifrån räddats till Statens Historiska Museum.
Eljes äro dominikanernes byggnader i Sverige förstörda. Inom tomten
Svartmangatan 22 har man för ett par år sedan funnit spår af klostrets
kyrkogård, d. v. s. rader af skelett, liggande på det sätt, som plägar
förekomma å kyrkogårdar. En kloakgräfning gaf anledning till
upptäckten.
Uppsala-kaniken Nils Sigvastesson yttrade omkring år 1320 i en
skrifvelse till påfven, att dominikanerne äro mycket nyttige, de färdas
Fig. 641. Efter fotografi i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
