Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
998 DOMINIKANERNE 1I SVERIGE.
—
från en ort till en annan, de hafva i följd af de ödslige skogarne, de
stora vattnen, dyrheten och krigen svårt att få den föda, som efter
den guddomliga ordningen är nödtorftig, de få ofta nöja sig med
kornbröd.
Sigtunaklostret var mycket omhuldadt af en förnämlig ätt, som i
sin vapensköld förde bilden af en engel. Ur hvilket stånd detta och
andra konvent tillhörande orden erhöllo noviser, kan nu icke bestämmas
i följd af urkundernes tystnad. Att Sigtunabröderne åtnjöto ett stort
anseende göres uppenbart deraf, att så månge af dem vunno höga
värdigheter inom kyrkan. Jag nämnde nyss biskop Thomas. Broder
Johannes blef år 1286 biskop i Åbo och intog år 1300
erkebiskopsstolen i Uppsala. Broder Israel Erlandsson (af engel-ätten) flyttades
år 1311 från lektorsembetet till biskopsstolen i Vesterås. Då han
genom ålderdomssvaghet vard mindre beqväm att sköta sitt stift,
förordnades Sigtuna-brodern Egisl Birgersson, ’en mycket lärd och
förfaren man’, till biträde och blef till sist efterträdare. Broder Peter
Filipsson, på mödernet tillhörande engel-ätten, blef år 1332
erkebiskop i Uppsala.
Sverige hade äfven två nunnekloster hörande till den hel. Dominici
orden, i Skeninge och i Kalmar.
Nunnemonasteriet i Skeninge var en aristokratisk stiftelse. I
Skeninge fannus en kyrka vigd åt det franska helgonet Martin. I denna
kyrka, d. v. s. i dess torn, i fall der funnos kammare, eller i något
hus tillhörande kyrkan hade Ingrid Elofsdotter, af förnämlig börd,
jämte en tjenarinna Gytha tagit bostad. Hon hade för afsigt att
grunda ett kloster. Två hennes bröder skänkte gods till det blifvande
klostret, gåfvan synes hafva blifvit gifven i närvaro af k. Valdemar.
Gaåfvobrefvet är odateradt, det stadfästes af k. Magnus år 1281. Det
finnes ingen anledning att med Silfverstolpe säga, att klostret kommit
till stånd år 1281: anläggningen synes tillhöra k. Valdemars tid, och
Petrus de Dacia säges hafva haft stor del i denna. K. Valdemars
dotter Margareta vistades der som nunna, k. Valdemars enka, k. Magnus,
hertigen biskop Bengt omhuldade det. K. Magnus skänkte det år 1282
storartade privilegier. Priorissan och systrarna togos under konungens
särskilda hägn, de gods de nu hade och framdeles kunde förvärfva
jämte allt dem tillhörande, såväl personer som ’saker’, fritogos från
all skatt och konglig rätt. Klostrets underlydande å godsen och andre
personer, som tillhörde dem eller kunde komma att tillhöra dem, skulle
icke hafva att svara för någon annan än priorissan eller ordens ombud.
K. Magnus insatte i klostret fyra jungfrur, som varit hans gemåls
tärnor, och gaf i denna anledning jord, hvars afkastning skulle bestrida
deras underhåll. Det oaktadt ansågs klostret icke vara rikt. K. Magnus
Eriksson och hans moder behjertade dess fattigdom, stiftade år 1351
ett altare för att hedra den hel. Katarina af Alexandria och skänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
