Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1002 FRANCISKANERNE I SVERIGE.
han till franciskanerne den hel. Annas kapell vid Malmö (capella sancte
Anne apud mare) och tomt vid sidan för uppförande af
klosterbyggnaderne. Det är möjligt, att franciskanerne här byggde sig en ny
kyrka, som vigdes åt de två apostlarne Simon och Judas, ty
erkebiskop Johan Broxtorp omtalar år 1494 en åt desse apostlar vigd
kyrka, ’hvilken fordom tillhörde minoriternes kloster’. Klostret
flyttades nämligen in i staden och vigdes der år 1489. Detta kloster fanns
ännu qvar, när reformationen infördes. Ett gråbrödrakloster anlades
af k. Hans i Halmstad år 1494.
Franciskanerne, liksom dominikanerne, anlade — i motsats till de
tidigare ordnarne — sina kloster i eller tätt invid städer. Bröderne
skulle verka bland menige mäåän, och dertill gafs onekligen bättre
tillfälle i staden än ute på landsbygden. Det oaktadt funnos inom
det nuvarande Sveriges område tre franciskanerkloster, som icke lågo
i stad.
Kolmården var helt naturligt högst besvärlig för dem, som skulle
färdas mellan Södermanland och Östergötland. Vägen var dålig —
väg måste hafva funnits, om än icke motsvarande våra begrepp om
en hjelplig väg —, skogen var vidsträckt, befolkningen ringa,
möjligheten att få husrum och föda ytterst liten. Just på gränsen mellan
de två landskapen, vid Krokek, anlades ett franciskanerkloster, kalladt
Vår frus kloster på Kolmården. Det omtalas förste gången år 1440.
Provinsministern för Dacia besökte klostret år 1446. Att på en
sådan plats anlägga ett franciskanerkloster förefaller ytterst
besynnerligt. Bröderne skulle ju tigga, men hvar skulle man i denna
skogsbygd kunna samla allmosor, värda att omtalas? Klostret besöktes
naturligtvis af resande, och det är väl sannolikt, att man räknade på
allmosor af dem. Men de resande kunde behöfva utom husrum mat,
och huru skulle sådan kunna bjudas dem?
Det andra klostret låg i Blekinge, som i öfrigt icke hade något
kloster, utom möjligen ett i Sölvesborg. Ett franciskanerkloster fanns
mot medeltidens slut i Blekinges mellersta härad, på ön Torkö,
liggande utanför Listerby. Äfven här är läget egendomligt. På ön
kunde icke hoptiggas det som erfordrades för klosterfolkets uppehälle.
Man måste hålla sig till fastlandets befolkning, men hvarföre då icke
hellre anlägga klostret på fastlandet? Erkebiskop Jöns Bengtsson,
som fåör tillfället vistades i Blekinge, utfärdade år 1467 ett aflatsbref
för den hel. Claras kapell, som hade blifvit uppfördt på Torkö. Brefvet
är, enligt dateringen, utfärdadt dagen före den hel. Francisci dag —
detta och titulärhelgonets namn gifva tydligt vid handen, att här var
fråga om en anläggning af franciskaner. I ett bref af år 1495
omtalar k. Hans, att Torkö blifvit af en enskild person skänkt till klostret,
hvars gardian i brefvet namngifves; gåfvan stadfästes af konungen,
med det villkor att ingen fast byggnad med torn finge uppföras på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
