Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
insatte i denne sina döttrar och skänkte till klostret gods snart sagdt
utan tal. Denne de verldslige stores förkärlek för Birgittas stiftelse
fortfor. År 1456 insatte k. Karl sin dotter Birgitta i Vadstena kloster
— drottning Katarina hade fem år tidigare begrafvits i klostret —
och med den eftergifvenhet, som man i klostret visade de verldsligt
store, var denne invigningsakt synnerligen högtidlig. Lekmän fingo
eljes icke inträda i brödernes afdelning i kyrkan — i systrarnas kunde
ett sådant inträde naturligtvis icke ifrågakomma —, men i detta fall
egde en transgressio clausure rum. Konungen, med krona på hufvudet,
iklädd alba, subtile och cappa, uppehöll sig i brödernes kor och deltog
aktivt i gudstjensten. Erkebiskopen i Lund, biskoparne i Linköping,
Strängnäs och Växjö samt den utvalde biskopen i Vesterås voro
närvarande, den förste, som befann sig på främmande område, och den siste,
som ännu icke blifvit vigd, buro icke mitra. I mycket bröt man mot
ordens fordran på enkelhet. Korets och en del af kyrkans golf voro
skylda med dyrbart kläde, mycken musik utfördes, och musikanterne
följde konungadottern och de fyra systrar, som vigdes på samme gång,
till den dörr, som ledde in till systrarnas boning. Diariet, som utan
klander omnämner ståten, tillägger: »Hos konungens dotter skönjdes,
när hon ikläddes klosterdrägten, ej stolthet, löje eller sorg, men väl
hållning och fromhet. När hon anförtroddes åt abbedissans vård, var
hon villig att skynda från fadrens händer och sluta sig till systrarna,
som redan stodo inom klostret, hvarigenom hon gaf tillkänna sin
längtan efter och sin kärlek till inträde i klostret» Hon stannade i
detta till dess hon afled ett år före fadern, som under mellantiden
genomgått hvarjehanda öden. Konungens välvilja mot klostret såväl
år 1451, då han lät derstädes jorda sin gemål, som vid detta tillfälle
år 1456, visar tydligen att hans fordran år 1452, att abbedissan skulle
afsättas, måste hafva berott på särskilda skäl, antagligen rent politiska.
Det är mycket möjligt, att hon gynnat k. Kristiern. Utan pomp och
ståt inträdde år 1485 i systrakonventet Birgitta, dotter af ’hr Sten
Sture riddare och den tiden höfvidsman öfver Sverige’. Denna syster
Birgitta afled inom klostret år 1536, året efter det, då k. Gustafs första
gemål afled. Vi kunna ej gerna underlåta att antaga, att hr Stens
dotter med lifligt intresse följt de politiska tilldragelserna under de 51
år hon lefde i klostrets stillhet.
Men det var icke endast stormännens döttrar, som vunno inträde
i Vadstena systrakonvent, utan äfven många af borgerlig härkomst.
En borgaredotter, Gerdika Hartlefsdotter från Skeninge, blef redan år
1403 vald till abbedissa efter den ädelborna Ingegärd Knutsdotter.
Denna sammansmältning af aristokratiska och borgerliga element inom
Vadstena kloster måste hafva varit af en ganska stor betydelse. Mot
medeltidens slut var det i allmänhet borgaredöttrar, som sökte inträde
i klostret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
