Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1017
Till bröderne i klostret hörde lekbröder, fratres laici, hvilke,
liksom prestbröderne, vigdes af biskop. Prestens åligganden känna vi,
derföre behöfva vi icke sysselsätta oss med Vadstena klosters
prestbröder. Deremot hafva vi allt skäl att gifva akt på den roll,
lekbröderne kunde hafva att spela. Följande uppgifter äro hemtade ur
Vadstena-diariet.
År 1391 dog en lekbroder, som varit i tjenst hos fru Birgitta och
hennes man och derföre, tydligen, anslutit sig till hennes blifvande
kloster. Samma år afled en lekbroder, som likväl var literatus, han skref
vinterlegendariet om helgonen, evangeliariet, epistolariet och
kalendariet; han var en af de förste, som linträdde i religionen i Vadstena’.
År 1392 intogs en prest som lekbroder, men han befordrades
sedermera till frater diaconus. År 1395 upptogs till lekbroder hr Sten
Stensson (af Bjelke-ätten), som i det borgerliga lifvet var en ’stor
herre och riddare’. År 1404 afled lekbrodern Bengt, en af de förste
i orden, mästare i förfärdigande af glasfönster, och han lärde ut sin
konst åt andre bröder, så att klostret behöfde aldrig köpa fönster från
verldsligt håll. Hans hustru och dotter blefvo klostersystrar. Han
blef i ålderdomen blind och så svag, att han icke ens kunde vända
sig å bädden. Klosterreglerne medgåfvo för sjuke hvarjehanda
lättnader, men han ville icke begagna sig af dem, utan låg ständigt på
halm och var alltid tålig. Ä. 1465 afled en annan lekbroder Peter
Johansson stekare. Tillnamnet, som måhända var ärfdt, motsvarade
icke hans verksamhet inom klostret, ty diariet omtalar honom såsom
mycket nyttig i bokbindning och tillverkning af glasfönster. Han var
cen af de förste, som infunnit sig på platsen innan klostret var
upprättadt — ett af de många bevisen, huruledes Vadstenaklostret med
intresse helsades inom borgerlige kretsar. Samma år afled lekbrodern
Peter skräddare, mycket from och återhållsam, aldrig sysslolös, än
sydde och lagade han kläder åt bröderne, än arbetade han i trädgården,
än deltog han i gudstjensten, ofta bar han med konfessorns tillåtelse
tagelskjorta. En gång besökte han Rom, den tiden då fru Birgitta
vistades derstädes och ämnade färdas till det heliga landet. Hon
behöfde för detta ändamål penningar och lånade af Peter skräddare, som
skulle få ersättning af hennes vänner. Han färdades hem, fick
ersättning för lånet och färdades derefter sjelf till Jerusalem. Men han skröt
icke med denna vallfärd, utan höll henne i stället hemlig. Möjligen
hade han ärft penningar, eller skulle skräddareyrket den tiden kunna
lemna så stora inkomster? För 1405 innehåller diariet följande
anteckning: »Nu var första uppsättningen af lekbröder hädangången, de
som från början inträdde i Vadstena kloster, hvilkes namn voro Johan
Petersson, Peter skräddare, Peter stekare, Ragvald skräddare, Martin
djekn, Ingolf kettilsmed, Bengt glasmästare och Ingevald Anundsson.
År 1406 Bvigdes två nye lekbröder, den ene stenhuggare, den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
