Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1025
i miskund och miskundsamlighet, välsigna detta fingerguld att, såsom
din tjensteqvinna bär det nya brudtecknet utantill, på handen, så
förskyller hon att innantill bära din tro och kärlek, i namn Fadrens och
Sonens och den Helige andes.» Biskopen gick nu tillbaka till Guds
tjensteqvinna och sade: »Du skall lofva Gud och mig å Hans vägnar
att lyda dine förmän och hålla denne regel efter dina krafter allt till
lifvets ände.» Hon lofvade. »Med sådan akt bör du gifva din Gud
din tro och lofva att allstings intet älska såsom din Gud och gifva
Honom ditt samtycke.» Hon svarade: »Jag samtycker i min Gud med
allt hjerta och all hog, offrande mig åt Honom i all hjertats
enfaldighet.» Biskopen: »Och jag, å allsvåldig Guds och å Hans Sons vår
herre Jesu Christi vägnar, samtycker i dig. Allsvåldig Gud, Jesus
Christus, sann Gud och menniska, som värdigades nedstiga i jungfruns
qved, stadfästes i din själ och du i Honom, i namn Fadrens och Sonens
och den Helige andes.» Han satte guldringen på hennes högra hands
finger — ringfingret synes redan under medeltiden varit ett — och
sade: »Jag välsignar dig till Guds brud och till Hans everldliga ega,
i namn Fadrens och Sonens och den Helige andes» Biskopen trädde
nu inför altaret för att förrätta högmessan, och Guds tjensteqvinna stod
nedantill vid sånghuset (koret) eller, som det på ett ställe heter, å en
beqvämlig stad afsides från grinden i det nyss omtalade stängslet.
När offertoriet börjades, trädde hon fram till altaret att offra, men
vände omedelbart derefter tillbaka. Derefter frambars hennes
systerdrägt till biskopen, som läste denna bön: »Herre Jesus Christus, som
icke vill syndarens död, utan åstundar bättring från synden, vi bedja
din mildhet, att Du värdigas välsigna dessa kläder, hvilka denna din
tjensteqvinna tänkt bära till ett tecken af ödmjukhet och syndabättring,
att öfvergifva denna verldens fåfänga, vare hon värdig att ingå i Dig
med sann ödmjukhet, i namn» o. s. v. Kallad af en klerk trädde novisen
fram för altaret med bara fötter och aftog de öfversta kläderna.
Biskopen iklädde henne klosterdrägten sägande:
vid regelkjorteln: »Allsvåldig Gud gifve dig sann syndabättring
i ditt samvete och fullkomlig ånger i ditt hjerta, i namn» o. s. v.
vid skorne (som hon sjelf sätter på sig): »Vår herre Jesus
Christus gifve dine fötter en rätt gång och låte dig så gå fram å helsans
väg, att du aldrig hädanefter samtycker synden, och gifve dig sann
bättring från gjorda synder och förvarelse för tillkommande synder, i
namn» o. s. v.
vid kufveln: »Herre Jesus Christus, alla kristna menniskors hopp
och tröst, gifve dig hopp och tröst i din hog, att du hoppas så å Guds
miskund, att du ej glömmer Hans rättvisa, och att du så rädes Hans
grymhet, att du ej glömmer Hans mildhet och godhet, i namn» o. s. v.
vid manteln: »Herre Gud allsvåldig, den sanna trons upphof,
styrke och stadfäste din själ i sann tro, och gifve dig att tro de ting,
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
