Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1028 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
Bröderne skulle vigas af biskopen efter ungefär samma formulär,
men vid deras vigning förekom intet fingerguld: biskopen tog i stället
den inträdande brodern i handen med uttalande af samma välsignelse,
som han läste öfver fingerguldet. Hvar del af drägten sattes på brodern
efter samma ceremoniel, men på brodern sattes icke något vil, i stället
lade biskopen händerna på broderns hufvud, hvarvid han uttalade
samma ord som när vilet lades på en systers hufvud. I stället för
kronans påsättande gjordes korstecknet, med samma välsignelse som
öfver systerns krona.
Bröderne skulle hafva samma tonsur som i andra kloster, d. v. s.
endast en krans af hår kring en helt kal hjessa, således något helt
annat än den lille cirkelrunde tonsur, som presterne hade.
Efter vigningsmessan insatte biskopen den nye brodern i
brödernes gård, i hvilken biskopen fick inträda, och från denne gård fick
klosterbrodern icke gå annat än i kyrkan.
För att vi skola kunna sätta oss in i det arbete, som försiggick
inom klostret, af hvilket gudstjensten var det förnämsta, måste vi göra
klart för oss, huru kyrkan var anordnad. Till en början meddelar jag
här fig. 646 och 647 två planer, den ene för Vadstena kyrka, den
andre för det danska birgittinerklostret i Maribo (Lolland). Båda
planerne återgifva de nuvarande förhållandena, således är ingen hänsyn
tagen till de ursprungliga, som under tidernas lopp ändrats eller
försvunnit.
I den uppenbarelse, som fru Birgitta säger sig hafva fått under
en vistelse å slottet i Vadstena, således före resan till Rom, hvilken
uppenbarelse innehåller klosterregeln, heter det, att först skulle byggas
kyrkan och systrarnas kloster och presternes gård. Som
byggnadsarbeten kräfva en ganska lång tid, fick det hela icke anses vara kommet
till stånd, förr än så mycket var bygdt, att systrarna kunde utan
bedröfvelse och räddhoga — fru Birgitta var medveten om tidens
farligheter — bo deri, ej heller förrän så många systrar funnos, att de kunde
sköta den dem åliggande sången, och så månge prester, att de kunde
sköta gudstjensten.
En särskild uppenbarelse 1 lemnar föreskrifter om klosterkyrkan.
Kyrkans kor skall vara i vester, mot sjön. Denna uppenbarelse —
denna uppfattning — torde icke tillhöra tiden före fru Birgittas utresa
från Sverige, ty i Sverige, liksom i allmänhet inom den kristna verlden,
låg koret åt öster. Men i Rom kunde fru Birgitta se, att somliga
gamla kyrkor hade koret i vester, och hon torde så mycket hellre
hafva följt detta exempel, som koret tillhörde presterne, men i hennes
kloster spelade systrarna den främste rollen. Deras plats förlades
derföre åt öster.
1 Heliga Birgittas uppenbarelser, del 4, s. 82 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
