Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 102 9
Brödernes kor, d. v. s. kyrkans kor, skulle hafva en längd af 261/2
aln 1 under ett hvalf, som sträckte sig från den vestra gafvelväggen
och till högaltaret, dock så, att högaltaret stod under detta hvalf, och
skulle klerkerne hafva sin plats mellan den vestre muren och
högaltaret. Hvalfvet, dermed koret, skulle i vidden; d. v. s. i bredden hafva
20 alnar. Kyrkan skulle hafva fem hvalf i längden och tre i vidden,
d. v. s. kyrkans långhus skulle hafva tre skepp, hvart och ett med
fem hvalf. Hvart hvalf skulle vara 20 alnar i längden och 20 alnar i
vidden, de skulle alltså hafva en qvadratisk plan. De tre hvalfven
närmast högaltaret, d. v. s. midt- och sidoskeppens första hvalf, skulle
infogas till klerkernes kor. Under de tre tvärs öfver kyrkan gående
hvalfven skulle finnas sex trappsteg, hvilka måste hafva varit mycket
breda, ty på hvart trappsteg skulle finnas två altaren — framför hvart
altare måste finnas plats för presten och hans biträden —, så att sex
förekommo till höger, sex till venster. Högaltaret skulle hafva en
längd af 5 alnar, en bredd af 21/2 aln, hvart trappaltare skulle vara
21/2 aln långt, 11/2 aln bredt »och mellan hvart ett altare af de tolf
skall vara 2 alnars rum». Detta kan tolkas så, att de tolf altaren voro
ordnade i två rader så, att hvart altare i hvar rad stod rätt ofvanför
det nästa i samma rad, och att afståndet mellan hvar rad skulle vara
2 alnar. Jag håller det snarare för troligt, att de två alnarna afse
rummet framför altaret, hvilket erfordrades för den tjenstförrättande
presten, och denna uppfattning synes, såsom jag strax skall visa,
hafva förekommit redan under 1500-talet. Hvart af långhusets hvalf
skulle vara 20 alnar i qvadrat. Hvart altare af denna ordning
skulle hafva en bredd af 11/2 aln, dertill kommo nu de 2 alnarna,
för hvart altare,således 31/2 aln. Trappstegen voro sex och 6 Xx 31/2
göra 21 alnar. Den lilla missräkningen kunna vi ju förlåta fru
Birgitta. Hvart trappsteg skulle hafva en höjd af ungefär en hand.
Om dessa altaren voro ordnade i tvänne jämnlöpande rader, skulle
således det ena altaret i betänklig mon skymma det ofvan stående.
Derföre kunna de två alnarna svårligen afse afståndet mellan två
altarerader.
Östra väggen skulle hafva två dörrar under två af de yttersta
hvalfven, men under midthvalfvet skulle ej finnas någon dörr; hvardera
dörren skulle hafva en bredd af 6 alnar, och i höjden skulle de gå
upp till systrarnas korgolf, d. v. s. till golfvet under systrarnas läktare.
Midt emellan de två dörrarna skulle vara jungfru Marias altare, 4
alnar långt och 3 alnar bredt, i öster mot väggen, och koret kring
altaret skall vara 10 alnar långt och 10 alnar bredt samt omgärdas
med jerngaddrar, d. v. s. ett jernstaket.
1 Något allmängiltigt skäl för dessa detaljerade föreskrifter är svårt att tänkas.
Möjligen hade fru Pirgitta funnit någon förebild i Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
