Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1035
platser, utvändigt är muren slät. Koret tillhörde bröderne, alltså voro
sittnischerne afsedde för dem. Systern stod utanför. Antagligen fanns
derute öfver ifrågavarande plats ett trätak, som gaf skydd mot regn
och snö.
Som kyrkan var hållen i enkel och allvarlig stil, utan öfverflöd i
målning eller skulptur, så skulle altareutstyrseln vara sparsam. Hvart
vanligt altare skulle hafva en kalk, högaltaret skulle hafva två kalkar,
två par amplar, två par ljusstakar, ett kors och tre rökelsekar, ett för
hvardagar, två för helgdagar. För bevarande af helgedomar fick man
använda guld, silfver och dyre stenar, dock utan all öfverflödighet.
För altaret skulle anskaffas de böcker, som voro behöfliga för
gudstjensten, icke flere, men af böcker till att studera i huru många som
helst. Hvart altare skulle låta sig nöja med två altarekläden och två
par messkläder, den ena uppsättningen för helgdagar, den andra för
söckne. Det enda, som tyder på någon lyx, är föreskriften att den
i monstransen bevarade hostian skulle sitta i ett kar af kristall eller
safir. Man har talat om den prakt, som utvecklades i kyrkan vid de
tillfällen, då en syster vigdes. Det talet är helt visst öfverdrifvet,
under förutsättning att klosterregeln efterlefdes, och i detta fall torde
vanligen så hafva skett. Då vid hvart altare icke skulle finnas mera än
två uppsättningar af messkläder, en för hvar-, en för helgdagar,
rättade man sig således icke i Vadstena kloster efter seden att hafva
olika liturgiske färger för olika kyrkans tider.
Dock måste medgifvas, att åtminstone enstaka dyrbarheter funnos.
Så hade k. Karl Knutsson till Vadstena kloster testamenterat en
guldtafla med reliker, hvilken åtta år efter konungens död dit aflemnades
af hans dotter. Denna tafla kan emellertid icke hafva inverkat på
kyrkans utseende. Mera inverkade deremot altarskåpen. Det, som
intill den nyaste tiden stått på högaltaret i Vadstena, har icke tillhört
klosterkyrkan, utan flyttades till denna på 1800-talet, då stadskyrkan
brann ned; men äfven klosterkyrkan hade under medeltiden altareskåp
eller andre bilder. År 1476 omtalas snidade och målade bilder. År
1460 uppfördes den hel. Birgittas altare, och på detta sattes en dyrbar
tafla, som kostade 600 lybska mark. Efter priset angifves på detta
sätt, torde altartaflan eller skåpet varit bestäldt i Ly beck. Ånnu så
sent som år 1521 uppsattes på högaltaret en ny tafla, d. v. s. ett nytt
altarskåp, skänkt af generalkonfessorn Nils Amundsson och någre hans
vänner. År 1466 vigdo en biskop tvänne bilder, den ene var en bild
af Vår fru hängande såsom en ljuskrona (per modum corone) i kyrkans
midtskepp framför brödernes galler, den andre var en liten bild af
den hel. Dorotea, som hade sin plats i k. Karls kor.
I Vadstena klosterkyrka funnos flere kor. Brödernes kor är redan
omtaladt med dess tretton altare, likaledes altaren i systrarnas dubble
kor, det öfre och det nedre. När det år 1440 talas om Vår frus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
