Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1054 BIRGITTINERORDEN 1I SVERIGE.
Deus, i procession in i kyrkan för att tacka för måltiden, derifrån in
i auditoriet, hvarest abbedissan gaf dem den helt visst välkomna
tillåtelsen att upplåta munnarne till samtal.
Professor Schück antager, 1 att tiderna till och med nonet varit
sammanpressade inom en mot kyrkans allmänna bruk stridande kort
tid, så att det hela var afslutadt redan kl. 8 f. m. »I annat fall nödgas
vi antaga, att klosterfolkets andakt oaf brutet fortgått i tolf timmar —
från kl. 3 på natten till kl. 3 på middagen —, hvilket onekligen blir
en väl läng tid, i synnerhet om vi erinra oss, att de under hela denna
tid ej fått njuta någon föda. Af åtskilliga skäl, på hvilka här vore
för vidlyftigt att ingå, framgår ock, att man var färdig med nonen
redan kl. 8 på morgonen.» Dessa åtskilliga skäl känner jag icke, men
det måste anses hafva varit omöjligt att till vid pass fyra timmar
sammanpressa två ottesångar med tillhörande laudes, två prim, två ters, två
sext, två non och två högmessor förutom systrarnas besök vid grafven.
Att man icke slafviskt höll sig till timslagen framgår redan deraf, att
alla tider här voro dubbla, ännu mera deraf, att systrarnas högmessa
var lagd mellan brödernes och systrarnas ters. Det säges uttryckligen
i en uppenbarelse: 2 »Nu för det att i Guds mönster sjunges Guds
heder sju gånger om dagen, så vill jag, att först skola bröderne sjunga
sina tider å skipade timmar, att derefter systrarna något litet
långsammare fullkomna sitt embete, hvilket sjutal icke förlägges efter
solens gång, utan göra de så mycket de förmå, dock så att de göma
[iakttaga] timmarne så mycket de förmå.» Ett annat ganska
vigtigt vittnesbörd innebär föreskriften, att under långfastan skola
klerkerne sjunga aftonsång före middagen och systrarna efter middagen,
då det slår 3 eller der när. 3
Före middagen hade systrarna ingen tid till handarbeten, för de
ständigt återkommande gudstjensternas skuld. 4 Handarbetet hölls högt
i birgittinerklostren: »Såsom de tjena Gud med munnen, så tjena de
ock med andre lemmar, att de genom lekamligt arbete blifva
qvämligare till andligt arbete.» Efter middagen samlades systrarna i en
höfvisk sal eller i ett fagert och vidt hus med lysande vindögon och
qvämlige stolar här och der. För abbedissan fanns: en upphöjning, å
hvilken hon skötte sitt arbete och från hvilken hon kunde hafva tillsyn
öfver systrarna under deras arbete. »De systrar, som kunna skrifva,
gånge att skrifva, de som skola öfverläsa, gånge att rätta böcker, andra
systrar, som kunna göra sömgerning eller sprangade gerning
[spetsverk?] eller reda till altarekläder, gånge hvar och en till sin gerning,
likaså de systrar, som kunna skära och sömma brödernes och systrarnas
Ur gamla papper, femte serien, s. 64.
Fru Birgittas uppenbarelser, del 4, s. 52 f.
Lucidarium, s. 92.
Det kunde dock hända, att abbedissan, ’af någon vedertorft’, befallde systrar
att arbeta äfven före middagen.
ICI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
