- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
1060

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1060 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.

gångssöndag (dominica quinguagesima) skola de börja att fasta vid
fastemat och fasta till påsk, från fredagen efter helge torsdag och allt
till pingstdagen skola de fasta vid fisk och hvit mat, från andre
helgekors dag och till Mikaelsmessan skola de fasta vid fisk och hvit mat,
från alla helgons dag och till advent skola de fasta vid fisk och hvit
mat. Desse dagar skola de fasta vid vatten och bröd: (dagarne) före
min moders fyra högtider, alla apostlaaftnar, aftnar till Johannes ante
portam latinam, Johannes döparens, den hel. Mikaels och alla helgons
dagar, långfredagen, helge lekamens afton och den hel. Augustini
afton. I all fasta äro sjuka och gamla undantagna, dock så att hvad
kyrkan bjuder om fasta, göres efter kyrkans skipan. Men i den fasta,
som är skipad å regelns vägnar, må abbedissan undantaga och
dispensera efter sin skälighet. — — Om året må de äta kött fyra gånger i
hvar vecka, söndag, måndag, tisdag och torsdag, men i desse dagars
nattvard skola de äta fisk och hvit mat. Onsdagen skola de icke äta
kött hvarken till middag eller nattvard, men de få äta fisk och hvit
mat. Hvar fredag under året skola de fasta vid fastekost. Lördagen
skola de fasta vid fisk och hvit mat.

I Lucidarium finnas ett par närmare upplysningar om iakttagande
af fastan. Litet efter systrarnas aftonsång samlades de i
konventstugan, hvar och en på sin plats vid bordet, lectrix vid bokastolen.
Men läsningen blef der icke lång. Vid abbedissans första tecken intog
hon sin plats vid bordet. Måltiden var kortare än den vanliga.
Framför hvar syster stod en kanna med drycken ’och annat som behöfdes’.
När systrarna fasta vid vatten och bröd, skulle vattnet vara kokt i
bjugg eller korn, för köldens skuld och för kroppens ovana vid
återhåll. Äpplen, päron, nötter o. d. lades i lika store högar framför hvar
och en. Efter aftonsången samlades systrarna åter i konventstugan
för en kort stund och utan läsning. Drycken bestod af vatten. Under
långfastan sjöngo klerkerne aftonsång före middagen och systrarna
efter middagen, då klockan slår 3 eller der när. Efter systrarnas
aftonsång sjöngo bröder och systrar i vexelsång Ave maris stella. När
sången var lyktad med tillhörande kollekter, började bröderne om
söckenaftnarna genast vigilias pro defunctis, systrarna skulle under
tiden läsa hvad dem blifvit förelagdt. Derefter ringdes till
konventsdrycken.

Till de band, som ålades klosterfolket genom den trägna guds-.
tjensten och genom fastande, kom ett tredje, som helt visst var mycket
tungt att bära, nämligen den stränga tystnaden. Från det de lemnade
bäddarne tidigt om morgonen skulle de vara tysta intill dess
vårfrumessan var förbi, intet ord fick yttras annat än i följd af tvingande
nödvändighet och äfven då endast efter särskildt tillstånd af
abbedissan. Efter messan fingo systrarna mellan småtiderna, dock icke
hvar som helst, tala sinsemellan om andlig kunskap, ordensregelns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/1068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free