Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I UTLANDET. 1063
i den nya stiftelsen. Vadstena kloster uppträdde som en institution,
hvars område sträckte sig lika långt som den kristna verlden.
Sedan ordensregeln år 1378 fått ny stadfästelse, gällande icke
endast Vadstena, utan hvarhelst han uppträdde, och sedan fru Birgitta
högtidligen förklarats för helgon den 7 oktober 1391, började hennes
orden vinna insteg i flere främmande land. Åfven i dessa tider med
dålig samfärdsel hade hennes rykte vunnit stor spridning, hvarförutom,
då tecken af en djupt och vida gående upplösnings krafter allt oftare
och mäktigare uppenbarade sig, det låg för de fromma nära till
handen att ifrigt gripa efter allt nytt, som syntes lofva ändrade och
bättrade förhållande. Birgittinerklostren blefvo många. 1
I Danzig, med hvilken stad Sverige stod i liflig handelsförbindelse,
bodde en grupp af fallna qvinnor, som ångrade sitt syndiga lefverne,
tillsammans i närheten af den hel. Katarinas kyrka, förste gången
omtalade år 1392. Tyske ordens stormästare, den äfven i Sveriges
historia uppträdande Konrad von Jungingen omhuldade detta domus
penitencium, botgörerskornas hus, och utverkades för detta påflig
stadfästelse år 1394: de qvinnlige medlemmarne skulle vara 40 med 2
prester. Deras hus skulle vigas till den stora synderskan Maria
Magdalenas och den hel. Birgittas ära. De skulle lefva efter den hel.
Augustini regel, hvilket senare närmare bestämdes till Birgittas ordensregel.
År 1398 invigdes nunnekonventet, år 1397 medgaf påfven upprättandet
af ett brödrakon vent vid sidan af systrakonventet, och detta vigdes år
1400. Ånda till år 1409 var det föreskrifvet, att inga andra fingo
intagas i systrakonventet än fallna qvinnor, som ville öfvergifva synden.
Såsom stridande mot birgittinerregeln ströks denna bestämmelse
nämnda år. I detta klosters kyrka upptog det förhöjda systrakoret
det östligaste hvalfområdet i hvart af de tre skeppen äfvensom det
närmaste hvalfområdet i midtskeppet. 2 Klostret i Danzig kallades
Marienbronn (fons Mariæ).
Till slutet af 1300-talet hör äfven en klosterstiftelse inom Italien, det
land, i hvilket fru Birgitta lefvat så länge och vunnit stort erkännande
för fromhet och hög benådning. En florentinsk ädling Antonius de
Albertis anhöll hos påfven om tillstånd att till den hel. Birgittas ära
grunda ett kloster med tvänne konvent å en ort i stadens närhet,
kallad Paradisus eller Porta paradisi, och gafs det påfliga tillståndet
år 1392. Stiftaren vände sig till klostret i Vadstena för att få
förhållandena ordnade i full öfverensstämmelse med ordensregeln. Den
nya stiftelsen hade att bekämpa oblida öden, men fick lång varaktighet.
Annu år 1675 funnos båda konventen. Senare försvann brödrakonventet.
1 Jfr T. Höjer, Bidrag till Birgittinerordens historia i Kyrkohistorisk årsskrift
1901. Han sysselsätter sig med klostren vid Danzig, Florens, Reval, Lybeck
och Stralsund.
2 Jfr Schultz, Danzig und seine Bauwerke (1855), pl. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
