Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1066 BIRGITTINERORDEN I UTLANDET.
Klostret Mariendal synes hafva varit mycket lifaktigt. Redan år 1413
anlades derifrån klostret Marienwold (silva Marie) vid staden Mölln, i
närheten af Lybeck. År 1418 vigdes i Vadstena tre klerker från Reval
till klosterbröder, af hvilke två efter en vecka begåfyo sig till
Marienwold, för hvilket detta år omtalas abbedissa, konfessor och två konvent.
Anordningarna synas hafva fortgått småningom. För samma år finnes
antecknadt, att den i birgittinernas ordensregel omtalda klosterdrägten
antogs i Marienwold. År 1426 sändes från Vadstena två bröder till
Marienwold för att derstädes ’återställa endrägten’. Missförhållanden
hade således uppstått, och deras snara afhjelpande var så mycket
nödvändigare, som just det året birgittinerordens generalkapitel skulle
hållas i Marienwold. År 1534 förstördes klostret af Holsteinarne, dess
inbyggare flyttade till en dem tillhörig Birgittinerhof i Lybeck, men
klostret med dess besittningar indrogs fullständigt år 1558.
År 1418 intogs i Stralsunds tänkebok en anmälan från en
borgares enka i staden, att hon skänkte penningar till uppförande af ett
nytt kloster invid den hel. Maria Magdalenas kapell strax utanför
stadens mur. Hennes tanke upptogs derefter af en af stadens
borgmästare och redan år 1421 grundades klostret Marienkron, under
medverkan från Marienwold. Borgmästare och råd godkände stiftelsen,
dock med vissa villkor: staden skulle utse visse procuratores,
coadiutores et provisores — med andra ord kontrollanter, hvilke skulle
öfvervaka byggnadsarbetet, gifva råd rörande anskaffande af
lifsförnödenheter och bränsle, pröfva och afgöra, hvilke personer fingo intagas i
klostret, afgöra, huruvida klostret fick mottaga jordagods, innehafva,
odla eller läta odla landgårdar eller utvidga sine byggnader. Villkoren
voro till ytterlighet stränga, men Marienwolds kloster godkände allt
och lofvade att, om så önskades, skaffa ett godkännande från det nya
klostret, så snart detta blifvit färdigbildadt. Klostret blef rikt och
konventen växte, så att man år 1446 fann sig nödsakad att utvidga
byggnaderne. Redan i början af sin tillvara kom Marienkron i tvist med
Marienwold, antagligen rörande det inbördes förhållandet mellan moder-
och dotterkloster. Vadstenaklostrets prior eller generalkonfessor
lämnade år 1424 åt priorn i Mariendal uppdrag att å hans vägnar söka
bilägga misshälligheterna. År 1487 hade Marienkron 54 systrar, 12
† 8 bröder. När båda konventen år 1514 hade blifvit bannlysta af
biskopen i Schwerin, vände de sig till Vadstena med begäran om
hjelp. Tvänne ombud från Vadstena lyckades det att förmå biskopen
att taga tillbaka bannlysningen. Sjelfva tvistefrågan drogs under
påfvens dom. Klostret ödelades elfva år derefter.
Kring Östersjön, i Danmark, i Italien och England hade
birgittinerorden vunnit insteg innan man i Norge följde exemplet, och
dock gingo ur landet kostbara gåfvor till klostret i Vadstena. Vid
Bergen fanns ett benediktinerkloster kalladt Munkalif, hvilket hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
