Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1068 BIRGITTINERORDEN I UTLANDET.
berg, och skänkte detta till ’vår Skapare, den hel. jungfru Maria, Guds
moder, alla helige korer och den hel. frun Birgitta’. Klostret erhöll
namnet Gnadenberg (mons gracie). En af systrarna från Mariebo
förestod till en början klostret, men hon och de öfriga vände åter år
1438, emedan de hade svårt att reda sig med det främmande språket,
och då valdes den första abbedissan, naturligtvis en af tysk börd.
Samma år lades grundstenen till klosterkyrkan, som skulle ersätta det
provisoriska kapellet. 1 Pfalzgrefve Johans andra gemål Beatrix, som
öfverlefde honom, visade stor frikostighet mot klostret. När kyrkan hade
fullbordats, flyttades till denna liket af pfalzgrefvinnan Katarina (†1426).
Beatrix och fyra barn af pfalzgrefve Johan begrofvos likaledes i
klosterkyrkan. År 1446 utfärdade biskopen i Linköping ett aflatsbref för
alle dem, som besökte den hcel. Birgittas reliker i Gnadenberg vid
Nürnberg och dervid bådo ett fadervår. Borgare i Nürnberg voro
frikostige mot klostret och satte in i detta sina döttrar. Vi kunna
icke följa klostrets utveckling, hvilken redan blifvit utförligt skildrad. 2
Såsom något, hvilket vi icke känna från våra svenska birgittinerkloster,
må dock här meddelas, att klostret i Gnadenberg vid större högtider,
särskildt vid nyåret, sände dess gynnare lyckönskningsbref.
Formulären finnas i en handskrift, som förvaras i riksarkivet i Müchen. Ett
af dessa bref har lydelsen: »Af mitt hjertas stora begär och af alla
min själs krafter önskar, beder och begär jag åt eder Jesus, vår allra
käraste, till ett saligt nytt år jämte all Hans godhet och beskärande
af all Hans nåd.» Ehuru mycket omhuldadt af fromma menniskor,
led klostret stundom nöd. I början af 1500-talet heter det i
afslutningen af en räkenskap: »Alltså äro utgifterna under hela året större
än inkomsterna», i en annan heter det: »Hvad vi behöfva af kläder för
båda konventen, det spinna och bereda vi åt oss sjelfva af ullen från
våra får, vi kunna icke köpa kläder under ett år för 100 gulden.»
Man hade tydligen i Gnadenberg en annan uppfattning än i Vadstena,
ty der ville man att alla arbeten för klostret och klosterfolket skulle
utföras utan anlitande af främmande. Möjligen hade Vadstena-klostret
större hjelpmedel än klostret i Gnadenberg. I följd af reformationen
vard klostret upplöst.
Gnadenbergs klosterkyrka var till utstyrseln prydligare än
klosterkyrkan i Vadstena. Hon — d. v. s. icke klosterkyrkan af åren 1438
—1483, utan en senare, från början af 1500-talet — qvarstår ännu som
ruin; kyrka och kloster förstördes år 1635 af en svensk trupp. Kyrkan
var en treskeppig hallkyrka med fyrkantigt kor i vester. Åttsidiga
pelare skilde skeppen från hvarandra. Den af Birgitta föreskifne om-
1 Det gick emellertid långsamt med uppförandet af kyrkan: hon vigdes först
år 1483.
2 Binder, Geschichte der bayerischen Birgittinerklöster, i Verhandlungen des
historischen Vereins der Oberpfalz und Regensburg, del 48 (1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
