Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1090 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
gällande i vårt land från 1400-talets förre del, med enstaka tidigare
förebud. De tidigare idealen fingo icke längre stå oantastade. Åfven
om sjelfve formerne för klosterlefnaden voro gode, derföre att de
motsvarade de ursprungliga afsigterna, så kunde allt förryckas genom
personligheterna.
De främsta inom klostret voro abbedissan och generalkonfessorn.
»Konfessorn», heter det år 1455, »skall vara conservator och reformator i
alla andliga ting, abbedissan är och bör vara hufvud och herskarinna
i alla lekamliga eller verldsliga ting, dock böra hon och hennes
underdånar vara konfessorn lydiga i alla andliga ting» Å andra sidan heter
det: »Abbedissan skall alltid minnas på det som är skrifvet: ’förmans
namn skall fullkomnas med gerningarna’. Hon skall bevisa alla goda-
och heliga gerningar mera med gerningarna än. med orden. Hon skall
veta, att af dem, åt hvilken mera antvardas, skall ock mera utkräfvas.
Hon skall alltid tänka på, att hon tagit på sig att styra själar, för hvilka
hon skall göra räkenskap. Derföre må hon ej bära mera omsorg om
förgängliga ting än om själarna» Men huru skulle dessa två
skildauppgifter förenas: den verldsliga och den andliga? Det kräfdes en
alldeles särskild begåfning för att motsvara två så skilda och så dryga
kraf.
De verldsliga uppgifterna voro så mångfaldiga, att de ensamma
voro tillräckliga att fylla en abbedissas tid. Hon behöfde icke
handlägga hvar enstaka detalj, men hon skulle öfverskåda det hela och
bära ansvar derför. Jag vill här endast anföra ett exempel.
Klostrets inbyggare voro många, och om än allt skulle vara enkelt,
kräfdes dock mycket för att alla skulle få nödig föda. En gammal
anteckning uppgifver klostrets årsbehof på följande sätt.
10 läster råg till bröd, 1/2 läst salt ål,
2 » huvete, 7 skeppund färska gäddor,
24 » malt till öl, 1/2 läst salt Norrbottenslax,
4 » korn till bjuggbröd och gryn, 20 timmor torr ål,
14 skeppund humle, 1/2 tunna olja,
20 tunnor smör, 10 pund peppar,
120 nöt, 15 » pepparkummin,
300 får, 1 » Ssaffran,
9 skeppund fläsk, 1 korg fikon,
2 läster 2 tunnor salt, 4 skock lök,
100 pund ostar, 1/2 tunna honung,
4 tunnor ärter, 2 » senap,
2 ? bönor, 2 skäppor talg,
3 läster hufvudskuren torsk, 2 ? vax,
7000 spettfisk, 1 lispund rökelse,
11/2 läst skånsk sill, 1 ris papper,
200 spicken lax, 11/2 tunna messvin.
En del af det myckna, som behöfdes, erhölls på klostrets
egendomar, men mycket måste köpas, och klostrets tjenare måste derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
