Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN 1I SVERIGE. 1091
färdas långe vägar. Med den tidens obeqväma samfärdsel var det
nödigt att noga gifva akt på förhållandena, så att man kunde få allt
på de rätte platserne, af bästa art och till lägsta pris. För öfrigt
kunde man lätt komma i kollision med städernes köprättigheter. Men
äfven i detta hänseende gynnades Vadstena kloster med privilegier.
Riksrådet gaf år 1440 klostrets syslomän och sändebud rätt att köpa
hvarsomhelst alla ätande varor. Upplandsrågen ansågs som den bäste
och skulle derföre uteslutande användas för systrar och bröder. I
deras visthus skulle de yppersta varorna införas, »så att konventets
visthus vore enskildt och utskildt från folkets utan till, så att derur
icke utspisas något annat än allmosor till fattigt folk».
I detta årsbehof förekomma peppar, pepparkummin och saffran.
Man tyckte under medeltiden mycket om kryddor i maten. I en
uppenbarelse heter det emellertid, att eftersom heta ting uppväcka
skörhet, är det klostrets helbregda inbyggare nyttigt, att icke idkeligen
nyttja peppar, kummin o. d., utan skulle man nöja sig med de
allmänna örter, som jorden bär der klostret ligger. Men kranka och
svaga menniskor må man icke vägra skarpa kryddor, ej heller de
friska å sådana högtider, då nio lectiones förekomma i en gudstjenst.
Det ökade arbetet kräfde sin lön. 1
I begynnelsen ville man, att abbedissan skulle aflägga räkenskap
hvar månad, men det medgafs att detta kunde innebära svårigheter.
Det synes hafva stannat vid en årlig redovisning, afgifven vid
allhelgonatid. En gammal anteckning uppgifver, att denne räkenskap
skulle innehålla följande 28 punkter.
1. Tomtöre och tomtgäld af Vadstena by (stad).
2. Huslega af gårdar, gatubodar, badstugor o. d. samt af skott och sakören.
3. Kålgårdar, lyckor och åkrar, som bymännen hafva här omkring Vadstena.
4. Af Vadstena kyrka tionde, offer, påskastut, altareläge, liksto och testamenten.
5. Klostrets ingälder i Söderköping och andre städer.
6. Vårfrupenningen från hvart stift.
7. Offer hemma i klostret: jordagods, penningar, guld, silfver, gjordt eller ogjordt,
hästar, kläde, skuret eller oskuret, grytor, kittlar, oxar, kor.
8. Hvad hemfördes af dem, som foro kring landet att köpa all annan vedertorft.
9. Korn, råg och hvete af vår egen afvel i Vadstena.
10. Huru många hästar, oxar, kor, får och svin födas och hållas här hemma.
11. Hvad hvar afvelsgård gifver i korn, råg, hvete, smör, ostar, honung, ull, lin,
hampa, huru många hästar, hors, oxar, kor, får, svin, gäss och höns i hvar
afvelsgård.
12. Huru många klostrets stodhors eller deras afföda varit.
13. Huru många läster korn och afradspenningar här i Östergötland af klostrets
landbor.
14. Huru många läster korn och afradspenningar, jern, smör, humle från Svealand.
Syster Elisabeth Rud i Mariagers kloster skrifver till sin syster flere gånger
att sända henne peppar och saffran (bref från 1527—1536). Klosterfolket fick
icke mottaga gåfvor för egen räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
