Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1102 CISTERCIENSER. KARMELITER.
det var i denna som k. Erik af Pommern anordnade den dyrbara
psaltareläsningen. I staden fanns äfven ett helgeandshus. Riddaren
hr Nils Sture hade år 1477 den vackra tanken att anslå en ärfd tomt
i Vadstena till ett hus för gamla vanförslige klerker, som ville fara
och icke förmå förestå Guds allmoge, ej heller hafva eget hus. I
början af 1500-talet uppförde en borgare i Vadstena, Mårten skinnare,
ett sjukhus i staden.
Staden Vadstena kan ej hafva varit mycket stor under medeltiden,
men klostret och staden voro det oaktadt en af Sveriges hufvudorter.
Biskopar och äfven verldslige stormän skaffade sig tomter i staden,
för att vid de ofta förekommande besöken i Vadstena hafva eget tak
öfver hufvudet. Ett hus, som biskopen i Linköping hade byggt åt
sig, finnes ännu qvar i den nuvarande prestgårdens trädgård. Det är
afbildadt del 2 fig. 29—31. För hela riket vigtiga församlingar höllos
i Vadstena. I Vadstena var det som Engelbrekt tvang rikets råd att.
sluta sig till den fosterländska rörelsen. Det var vid ett annat möte
i Vadstena, som Gustaf Eriksson valdes till rikets höfvidsman.
Ehuru naturligtvis från slutet af 1300-talet Vadstena kloster i allra
högste grad ådrog sig uppmärksamhet och fängslade intresset, fortforo.
de tidigare anlagda klostren att existera — dock klagas från dem i
allmänhet mot medeltidens slut, öfver bristande tillgångar — och äfven
nya anlades.
Inom Husby socken i Dalarne anlade riddaren hr Ingel Jönsson
år 1486 ett kloster för cistercienserbröder, kalladt Gudsberg, hvilket
aldrig fick någon betydenhet. Man har fordom der sett lemningar af
en byggnad, som varit 72 alnar lång och 32 alnar bred. Klostrets
minne bevaras i våre dagar af namnet Klosters bruk.
KARMELITERNES orden gjorde anspråk på ytterst hög ålder,
ty han ville anses härstamma från profeten Elias, som vistades i
ensamhet å Karmels berg i Syrien. I verkligheten går denne ordens
historia icke längre tillbaka än till första början af 1200-talet, då
patriarken Albert i Jerusalem år 1209 fastställde ordensregeln, hvilken
var mycket sträng: nattvak, många böner, långa och stränga fastor,
fullständig afhållsamhet från kött, tystnad, egendomslöshet och flitigt
handarbete. Orden kallades jungfru Marias orden de monte Carmel.
Drägten var randig, brun och hvit. Snart sökte denne orden utbreda
sig i vesterlandet. Honorius III godkände ordensregeln år 1224, men
ändrade drägten. De buro sedermera en hvit kåpa öfver en brun
tunika, men som denna drägt öfverensstämde med premonstratensernes
och derföre kunde föranleda förvexlingar, tillades snart ett brunt
scapulare. Orden vann aldrig någon stor betydelse, dess förnämsta land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
