Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 10. Medeltidskyrkans slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISBY OCH MALMÖ. 1115
dit. Staden liksom hela Gottland lydde under biskopen i Linköping,
men rubbningar i förhållandet mellan ön och biskopen måste hafva
inträdt, då ön nu mera än ett århundrade hade varit under danskt
herravälde. I Luthers ande predikades inom Visby i den föga kända
sankt Hans’ kyrka, hvars läge och hvars få bevarade rester äro
storslagna. Denna predikan gaf anledning till ett tumult.
K. Kristiern II, erkebiskop Trolles hjelpare, Slaghecks och
Beldenackes befordrare, var i Danmark lifligt intresserad för reformationen.
Luthers varme beskyddare, kurfursten Fredrik af Sachsen, var k.
Kristierns morbroder. När Luthers trygghet var hotad i sammanhang
med riksdagen i Worms, erbjöd k. Kristiern honom en fristad i
Danmark, men detta afböjdes af kurfursten. Malmö blef en härd för den
reformatoriska rörelsen i den del af Danmark, som nu tillhör Sverige.
Borgmästaren i Malmö uppträdde på det bestämdaste till förmon för
reformationen, och nitiske predikanter funnos derstädes.
Som exempel på det naturliga förhållandet, att det officiela
införandet af reformationen i Sverigo genom riksdagsbeslutet af år 1527
icke var ett fullständigt genomförande af henne, vill jag anföra ett
exempel. I Valö kyrka i Roslagen finnas målningar, utförda på 1530-talet
och fullständigt bekännande sig till den tiden genom de drägter, som
här äro afbildade. Bland dem förekommer en framställning af den
hel. Martin af Tours, hvilken, sittande på sin häst, skär af en del af
manteln för att med denne skyla en tiggares nakenhet. Det var
således ett af den romerska kyrkans helgon, som här — så sent —
blifvit afbildadt i en svensk kyrka.
Det har flere gånger blifvit framhållet, att vi icke kunna märka
något inflytande af den lärde humanism, hvilken i utlandet spelade
en så stor roll i skapandet af den nya ordningen. Inom visse delar
af Europa spelade denne humanism en stor roll inom den katolska
kyrkan, han utgjorde en vigtig insats i den s. k. renässans, som kom
till heder vid den tid, med hvilken vi nu sysselsätta oss. Inom den
reformerade kristenheten gick renässansen hand i hand med
reformationen. Hvad Sverige och humanismen beträffar, torde det hittills
vanliga omdömet böra underkastas kritik. Jag är ej här i tillfälle att
anföra mera än ett faktum, men det betecknar mycket. I 1400-talets
kyrkomålningar förekomma mycket ofta bilder af profeter. Man var
icke alltid noga i valet af dem, som skulle framställas, med andra ord,
församlingens prest, som väl får antagas hafva i samråd med målaren
uppgjort planen för kyrkans prydande, hade väl icke så god kunskap
om det gamla testamentets profeter: i Råda kyrka i Vermland
förekommer en Genesis propheta. Bland de från början af 1500-talet
härstammande målningarna i Tolfta kyrka i Uppland förekommer en
bröstbild af Juvenalis. Den, som här var bestämmande för val af
målningar, var tydligen icke obekant med den klassiska litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
