Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 10. Medeltidskyrkans slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1114 NYA TESTAMENTET ÖFVERSÄTTES.
jadt är visst, men dess vidare öden äro okända: till någon nytta blef
det aldrig. Under tiden utarbetades från de svenske reformatorernes
sida en öfversättning af detta testamente, hvilken, liksom tvänne i
luthersk anda affattade småskrifter, år 1526 gick ut från konungens
tryckeri — något som är ganska betecknande, i synnerhet som konungen
kort derefter förbjöd biskop Brask att hafva ett boktryckeri i
Söderköping, då han uppgifvits hafva från detta utsändt en mot Luther
riktad stridsskrift. Allt bestämdare intog han reformatorernes
ståndpunkt: allt skall afgöras efter Skriftens ord, Christi och hans apostlars
lära skall förkunnas, senare införda missbruk skola utrotas. Sådana
missbruk, som kunde särskildt reta allmänheten, anfördes, men den
stora massan var icke hogad att öfvergifva sine prester. Rykten
spriddes kring landet om konungens anfall mot kyrkan, och det blef till sist
nödvändigt att intaga en fast och oförtydbar position. Det var icke
längre möjligt att tala endast om enstaka missbruk, som behöfde rättas.
Skismen var mycket djupare. Mot slutet af år 1526 sändes ut tio
(sedermera tolf) frågor om kyrkan i allmänhet och lärdomen i
synnerhet. Magister Ölof hade affattat svar på dem, likaså den romerska
kyrkans förkämpe dr Peder Galle i Uppsala. Den förre tryckte bådas
svar och sina egna anmärkningar till hvad dr Galle hade yttrat.
Omedelbart derefter bestämdes å riksdagen i Vesterås år 1527, att endast
den rena läran skulle förkunnas för Sveriges folk, och brytningen med
den romerska kyrkan, som i så mångfaldiga hänseenden tryckt sin
prägel på medeltiden, var officielt fullbordad.
Men det dröjde länge, innan förändringen kunde sägas vara
fullständigt genomförd. Vi stå här inför samma företeelse som vid
medeltidens början: ett folk, som skulle genomsyras af ett nytt
jäsningsämne. Olika ställde sig uppgifterna för de höge inom samhället,
hvilke det var möjligt att från början tränga in i det nya, som skulle
omskapa, olika för menige män, olika för dem, som bodde i städerne
och som stodo i liflig och nära beröring med hvarandre och med den
yttre verlden, olika för allmogen, som genom sjelfva sättet att bo och
lefva var med nödvändighet ganska konservativ, olika för de
förnämligare bland kyrkans prester, som egde kunskaper och visste hvad
frågorna gällde, olika för den fattige landpresten, som icke kunde läsa
och ändock skulle leda hjorden. Ånnu i dag fortlefver en och annan
katolsk bön såsom besvärjelseformel i fall af sjukdom. Att skildra de
olika företeelserna inom den mångskiftande öfvergångens tid, att
redogöra för huru i kyrkans lära och sed medeltidens tillsatser småningom
plockades bort, den ene efter den andre, det tillkommer icke mig i
detta arbete. Den som vill skrifva den nya tidens kulturhistoria må
taga vid der jag har slutat.
Som Visby fortfarande, om än ej i samme grad som förut, var
en handelsstad, hade bekantskapen med den nya läran ock kommit »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
