Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH ÖFRIGE TJENSTEMÄN
Maler 1801, prof. Christ. E. Kopp, Edv. Jenner och dr Fr. Jos.
Gall. Enkedrottningens dentist d’Espine förklarades 1811 af kollegium
på förslag af Schulzenheim, trots flere ledamöters häftiga motstånd,
för «membre agregé ëtranger».
Ännu må tilläggas, att ett k. bref af den 17/4 1803 tillät kollegium
«att till ledamöter hos eder välja och kalla, samt sedan till Vårt nådiga
stadfästande i underdånighet föreslå sådane utländske män, som, kände
för utmärkta kunskaper och isynnerhet en vidsträcktare erfarenhet i
läkarevetenskapen, gjort sig till detta förtroende förtjente». Medels ett
annat k. bref af den 12/7 1803 nämndes på kollegii förslag följande
vetenskapsmän till utländske ledamöter, nämligen professorn vid École
de Médicine i Montpellier Dumas, öfverkirurgen vid fälthospitalet i
Montpellier Fa ges, gouvernementsmedicus Barthéz och dr
Clire-tien d. y. äfven derstädes samt medicine professorn i Jena Grunér.
Detta var första och sista gången en sådan utnämning synes hafva
förekommit.
Engelske expeditionsläkaren dr Valentin Duke, «som med råd
och läkemedel bisprungit de sjuke på svenska flottan, om hvilken han
visat en berömlig omvårdnad, under det densamma var förlidet år med
brittiska eskadern förenad vid redden af Baltischport», förordnades dock
genom k. brefvet af den 18/4 1809 till extraordinarie eller hedersledamot
i collegium medieum.
Redan derförinnan hade en och annan utom Sverige boende läkare
blifvit antagen till membrum collegii. Dr Joh. H. Dr o sten i Stade
anhöll i bref af den 2S/2 1797 att blifva erkänd som korresponderande
ledamot. Emedan D rosten biträdt under senaste kriget som läkare vid
k. skärgårdsflottan och arméflottans sjukhus på Sveaborg, beviljade
kollegium denna anhållan. Äfven dr Henrik Valentin Becker från
Rostock, som under några månader vistades i Sverige, blef den 21 5 1798
antagen till korresponderande ledamot.
Några år senare anhöll kollegium på Schulzenheinis förslag i
skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 22/4 1811 om tillstånd «att ingå en
sociablare eller närmare förening med ett visst antal af våre ypperste
in hemske läkare», en förening, hvarigenom sådane män erhölle både en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
