Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GS
KOLLEGII ORDFÖRANDE, LEDAMÖTER
slags hedersbelöning för redan ådagalagda förtjenster och uppmuntran
att med deras upplysande råd biträda kollegium uti den del af dess
embetsbefattningar, som mera direkt åsyfta läkarevetenskapens förkofran
och framsteg. Kollegium begärde att fa i Kongl. Maj:ts namn utse till
hedersledamöter sexton af Sveriges mest förtjente och lärde män i de
medicinska studierna. De med konungens bifall då inkallade
heders-ledamöterne voro X. Dahlberg, H. Gahn, C. P. Thunberg, O.
Schwartz, P. Afzelius, I. Afzelius, L. Chr. Tingstadius, A. J.
Retzius, A. H. Florman, C. Trafvenfelt, J. P. Westring, P.
Dubb, P. Unge, Jacques Ambroise Laubry (kronprinsens
lifmedikus), Chr. Ehrenfr. von Weigel (kir. och farmac. prof. i
Greifswald) och Carl Haken (ass. i sundhetskollegium i Stralsund), hvarvid
kollegium hemstälde, huruvida de tvenne sistnämnde såsom svenske
pommerske undersåtare borde kallas inländske eller utländske ledamöter.
Professor Eberhard Munck af Rosenschöld kallades sedermera genom
k. brefvet af den l5/n 1812 till inrikes hedersledamot efter La ub r y, som
flyttade bort från Sverige.
I början, så länge collegium medicum bestod blott af ordförande
och ett vexlande antal ledamöter, utan några egentlige tjenstemän, sa
länge sammanträdena sällan återkommo och de egentliga
embetsgöro-målen voro få, utsågs enligt medicinalordningarna bland ledamöterne en
s. k. syndikus, som på kollegii vägnar särskildt skulle hafva noga
uppseende på obehöriga personer, hvilka sysselsatte sig med medicinsk
praktik. Syndikus ålåg derjemte att uppsätta kollegii embetsskrifvelser.
Denna befattning vexlade årligen emellan ledamöterne. Småningom
började likväl densamma att under längre tidsföljd bestridas af en och
samma person. I den mån göromålen ökades, blef det nödvändigt att
ersätta den collegii medici ledamot, som skötte syndikatet. Assessor
Walle n t in Wolff erhöll för detta sysslande 1,200 dal. kpmt af
kollegii egna medel 1753. Då det sedermera väcktes fråga om att
utse Lars Balk till biträde åt d. v. syndikus assessor William
Kammeck er och man kunde förutse att en aflönad syndikus komme
att anställas, uppstod 1755 ett ytterst häftigt motstånd från de
ledamöters sida, som vrkade att syndikatet borde bestridas af assessorerne
% 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
