- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Första delen /
240

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

KIRURGISKA SOCIETETENS ORGANISATION

tijden och orten, enär och hvarest han är födder, pä det efter slijk noga
inkommen kunskap een sådan läredreng må kunna blifva intecknat i
Embetes böckerne och sedan lembnas fritt vederbörligen att fullborda sina
lähreåhr, efter hvilkas förlopp den Mestaren, lioos hvilcken han tiänar,
intet skall hafva magt att förklara honom för gesell, utan allenast
med-dehla honom bewijs 0111 sitt förhållande, hvarmed bemelte läredreng skall
hafva sig att förfoga utj egen persohn hiit till Stockholm att inställa sig
för Bardberare Embetet, hvilket genom någre der till förordnade Mestare
hafver honom utj dhe stycken, som han bör weta, noga att examinera
och, i fall han då capabel befinnes så att han kan passera för gesell,
honom des lärebref meddehla, men i widrigt fall lembnas dem tillstånd att
pålägga densamma lioos någon Mästare här i Stockholm än wida re et
halft, helt eller halftannat åhr att tiäna alt efter, som man warder
pröf-vandes hans incapacitet. wara stor till, medlertijd måste honom intet
något lärebref meddehlas, på det igenom detta medlet capabelt folk utj
denna professionen må finnas och wara att tillgå».

I följd af detta stadgande hade sålunda kirurgiska societeten
ensam rätt att efter anställd examen utfärda gesäll (eller kandidat) bref
för kirurger.

Barberareåldermannen hade 1680 erhållit titeln af „Direktor"
och barberareskrået närmade sig småningom värdigheten af ett
embets-verk. Den dåvarande direktören Baltzar Salinus stod i synnerlig
gunst hos Karl XI och hade, om han fått lefva, säkert förstått att
vinna denna förmån, liksom han utverkat de flesta i det föregående
omnämnda för barberarne gynsamma förordningarna. Derom vittnar

,,Kongl. Maj:ts nådigste resolution uppå de tvenne inomen ter och ärender,
som Directoren öfver Bardberareembetet ärlig och välförfaren M:r Baltzar
Salinus supplicando und. hafver insinuerat och 11. Maj:t föredraga låtit,
gifven Stockholm den 4 okt. 1689.

1. Såsom Directoren i und. tillkänna gifver, att ban som oftast
måste vexla bref och hålla eorrespondence så väl med landshöfdingar,
öfverstar och magistrater i städerne, som regenten t sfältskärer och andre
fler vederbörande i Sverige och Finland; men att honom svårt och
omöjeli-gen faller en sådan eorrespondence på sin egen bekostnad vidare att
underhålla, anhållandes derföre und. att honom äfven som andre vid
sådane publique ärender någon postfrihet mätte bestås; Altså och emedan

#

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/1/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free