Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
EXAMINA IN FÖ II KIKUIlGISKA SOCIETETEN
och chirurgi. Anatomiens lärande har isynnerhet varit et bland mit
förnemsta eftersträfvande, hvarföre jag äfvenledes utvalt M:r Ferrein
till min läromästare som en efter min tancke skickeli gaste, tideligaste
och mest förfarna deruti. Om privata dissectioner har jag så mycket
giörligt varit vinlagt mig, och deruti tilbackars lagt Myologien och
Angio-logien och är nu äfvenledes sysselsätter med Nevrologien. En Cours
(V opera ti öns har jag nu börjat at afhöra hos M:r Royé, professor Fer-
%
reins prosector, och detta i den omtanckan at sedan med desto mehra
nytta afhöra störrare läromästare. Almenna förlesningar har jag til dato
ej hafvit stort tilfälle at afhöra. Ilotel de Dieu besöker jag dageligen» *)•
Begäret att i allt likställas med collegium medicum väckte inom
societeten en ansats till litterär produktion, om också förmågan icke
svarade mot viljan. 1 en till kanslikollegium ställd skrift 1746 anmälde
01. Acrel, C. F. Ribe, C. G. Schen bom och M. Ramström att, sedan
de öfverenskommit att hålla fria föreläsningar i kirurgin, de tillika
funnit lämpligt »alla nyttiga casus chirurgicos uppteckna och dem tvenne
gånger om året utgå låta under nampn af den lofl. Chirurgiske
Socicte-tens anmärkningar i Stockholm». De anhöllo derför att kanslikollegium
ville utverka postfrihet för inflytande »bidrag från andra chirurgi i riket,
hvilka skulle ställas uppå Olof Acrel, societetens ledamot och denna
inrättnings correspondant», samt rättighet att trycka och sjelfve censurera
sina »anmärkningar». Af detta företag blef dock intet.
Emedan kirurgiska societeten i likhet med de franska kirurgiska
skolorna ville anses som ett vetenskapligt samfund, anförde societeten
sedermera under sina strider med collegium medicum, att
offentliggörandet af de »rön och anmärkningsvärde casus , som förekommit i
fältskärernes praktik, blifvit densamma som en viktig skyldighet ålagdt.
Societeten åberopade härvid k. brefven af den 27/4 1682 och *% 1749,
äfvensom den i § 31 af dess reglemente ingående föreskriften att
använda en del af sina penningemedel till uppköp af böcker, instrumenter
och anatomiska preparat2). Det var dock icke lätt att med de till buds
*) Karolinska institutets samlingar.
2) Åberopade k. bref af den 27/4 1682 innehöll väl egentligen icke något
stadgande i anfördt syfte, mon väl uraktlät societeten att anföra § 46 i reglementet af den
8/,o 1717. Deruti föreskrefs »att Pirecteuren med barberareembet ma hälla alla ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
