Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
stående krafterna vinna detta syftemål. Det var åter M. Ramström,
som den 22/6 1750 till societeten inlemnade ett motiveradt förslag att
samla och utgifva iakttagelser och »rön» inom kirurgins område.
Förslaget vann allmän tillslutning och till och med en bestvrelse för arbetets
O E O IP’ v
bedrifvande utsågs. Frukten af dessa bemödanden var en mindre skrift
> Chirurgiska händelser inlemnade af fältskärerne i riket till
chirurgiska societeten . Sthlm 1769. Bidrag härtill lemnades hufvudsakligen
af M. Ramström, Abr. Söderberg, J. Fr. Köllner, Dan. Nissen,
K. A. Kjellman, M. Chr. W. Stützer, J. D. Brandt och J. L. Luuth.
Dervid stadnade det. I likhet med collegium medicum utgaf äfven
societeten »Berättelse om chirurgiska societetens giöromål sedan sista
riksdag, utgif rett ar 1760». 4 blad 4:o. Stockholm 1760 l).
stare i Stockholm och annorstädes i riket deHill, att de hvart halfva år eller oftare,
skrifteligen i ämbetet inkomma med de observationer hvar och en gjordt medelst vackra
eurer i Chirurgien, på det alla sädana rara händelser, eurer och observationer matte ur
hela liket samlas i ämbetet och sedan till allmänt gagn, isynnerhet deras, som lägga
sig pä Chirurgien, genom trycket utgå och således den vetenskapen dageligen med flit
och eftertanka drifvas och förkofras».
’) I denna till riksens ständer inlemnade berättelse försummade icke Herm.
Schützer att sig och kirurgiska societeten till pris införa följande af amiralen Axel
Lagerbjelke utfärdade intyg:
»Under de förflutna fyra årens sjöcampagner, då jag haft den äran, hedern
och lyckan att commendera Kongl. Maj:ts escadre, har jag alla ären förmärkt med
hvad nit och omsorg archiatern och öfverdirecteuren Schützer, samt den
chirurgiska societeten låtit sig angelägit wara, att förekomma brist på så nödige personer,
som Fältskärer äro vid en Flotta, då et folk- och landsödande krig icke allenast
hindrar att utifrån införskrifva sådane, utan medtager den tillgång, som inom landet
finnes till egen armées behof. Utom en särdeles lofvärd uppmärksamhet, har sådant
ändå ej af Hr Archiatern och öfverdirecteuren, samt den chirurgiska societeten
kunnat ske, men det, hvaruti de mest förtjena beröm, är att de flesta chirurgi, som
under en så svår conjunctur blifvit för flottan anskaffade, ändå varit både skickelige
personer och sådane, som ömat icke mindre de sjuke än sin egen skyldighet. Det
har vant en sä stor skilnad emellan desse och de, som under sidsta kriget till flottan
ärhüllos, då tillgångarna likvid icke voro så stängde som nu, att den för alla varit
nog synbar och till manskapets conservation icke litet bidragande».
Detta intyg blef sedermera vid lämpliga tillfällen, ännu långt fram i tidén
åbe-ropadt. Man finner det bland annat infördt i Schütz er Crantz’s arbete »Om
förlossningsvetenskapens theoretiska del*. Sthlm 1786. Äfven i den periodiska pressen anträffas
uttalanden, hvilkas syfte var att bibehålla allmänhetens förtroende för kirurgiska
societetens verksamhet och uppehålla d^ss sjunkande anseende. I tidningen Dykaren> 177!»
n:o 25, som utkom i Karlskrona, berättar en insändare, hurusom kirurgerne vid
örlogsflottans senaste expedition ådagalagt prof på Mit och skicklighet. Han frågar »genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
