- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
220

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRESTERSKAPETS BITRÄDE TID BEKÄMPANDET AF FARSOTER- 21’•

Utom nämnda uppsatser i dagbladen och anföranden vid riksdagen
utkommo i denna fråga särskilda små skrifter, såsom »Oförgripliga
tankar om medel till vinnande af en mera allmän och förbättrad
sjukvård, isynnerhet i rikets conqnetterade provinser, utan statens och
allmänhetens betungande», Christianstad 1812, i hvilken skrift,
undertecknad C. G. Stjernsvärd, föreslås att klockareboställena i Skåne
skulle användas till lön åt »sockneläkare». Kort derefter utgafs
»Behörig Granskning af de så kallade oförgripeliga Tankar Örebro 1812,
som vederlade de deruti anförda »omogna satserna .

Efter denna utflygt till en senare tid må med tacksamhet
erkännas, att presterskapet öfverhufvud varmt nitälskat för en förbättrad
sjukvård å landsbygden ocli att läkarenes bemödanden i detta hänseende
utan dess kraftiga understöd ofta nog skulle blifvit fruktlösa’).
Äfvenledes bör med tacksamhet ihågkommas, hvilken möda och hvilket
arbete presterskapet nödgats nedlägga på folkmängdstabellernas upprättande
och antecknandet af de i dem upptagna dödsorsaker. Att dessa
uppgifter icke i allo motsvarat, hvad man åsyftat och önskligt varit, har
berott och beror på förhållanden, hvilka det icke varit eller är möjligt att
tills vidare fullständigt afhjelpa.

’) En och annan gång finner inan att läkarene klagat deröfver, att presterna
utöfvade medicinsk praktik. J. A. "Wadström i Örebro och <•. .1. Hjertzell i
Kristinehamn klagade i detta afseende pä vice pastorn Sam. M. Sundelius i Wiserums
socken, men collegium medicum fann af handlingarna att han i de fall, der läkarehjelp
icke statt att fås, med rad och mycken framgång gått allmogen tillhanda ocli ansåg
honom icke hafva gifvit anledning till klagomal (collegii medici protokoll den 170-1).

1 Inrikes tidningar. 1807 N:o (54 finnes en redogörelse af komminister O.
Sundelius i Eleda socken (Östergötland) för hans derstädes idkade läkarepraktik. Under
ären 1790-1805 hade han haft 7,635 sjuke under sin vård, deribland ögonsjuka, och
tillika verkstält en mängd mindre operationer. Derjemte hade hau anlagt ett
sockneapotek och infört vaccination. S. uttalade önskligheten deraf att presterna vid
utfärdandet af flyttningsbetyg vore berättigade tillägga fri från venerisk smitta eller
icke»-Vid frågan om presterne som läkare kan nämnas, att i I und utkom under
inseende af Clas Bl. Trozelius 1760 en disputation De saccrdoie medico och i Abo
under P. Kalms presidium 1762 en akademisk afhandling Om nyttan och
nödran-dighctcn för cn präst att äga insikt i medicine. I Dagligt Allehanda 1792 N:o 210
ingår en uppsats (af Hedin) om presternes skyldighet att biträda som läkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free