Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESTERSKAPETS BITRÄDE TID BEKÄMPANDET AF FARSOTER- 21’•
ningarna blefve förknippad, ty beordre Wi nu i nåder samtelige
Con-sistorierne att till det härmed påsyftade nyttiga helsosamma ändamåls
vinnande låta genom presterskapet giöra landsförsamlingarna uti de dem
anförtrodda stiften tjenliga föreställningar, så väl hvad de nu varande,
som framdeles tillkommande klockare angår».
Under den äflan, som utmärkte förra seklet att genom den
medicinska vetenskapens popularisering sprida bland den stora allmänheten
kunskap om sjukdomarne och deras behandling, återkom allt emellanåt
den tanken att utbilda en öfver allt tillgänglig sjukvårdspersonal. Vi
hafva redan i det föregående sett, huru collegium medicum nitälskade
för inrättande af medicinska lektorat och införande af medicinsk
undervisning vid gymnasierna. När tillika presterskapet var ålagdt att ti 11—
handagå allmogen i deras hälsovårdsangelägenheter och Gustaf 111
icke drog i betänkande att åhvälfva detsamma en mängd åligganden i
detta syfte, låg den tanken nära att förvandla klockarene till ett slags
medhjelpare åt läkaren. Med anledning af ett af kyrkoherden i
Vester-hanninge dr Johan Möller till collegium medicum 1794 inlemnadt
memorial rörande utvägar att vid förefallande sjukdomar bispringa allmogen
med råd och hjelp, hvaruti han uttalade sig för klockarenes användande
i detta afseende, kom frågan härom under öfverläggning i kollegium.
Dervid uttalade sig S. A. Hedin ifrigt för en förbättrad läkarevård a
landsbygden. Han åberopade det redan omnämnda k. cirkuläret af den
21 8 1786 till konsistorierna, enligt hvilken den studerande ungdomen
skulle anmanas under lärotiden »att vinnlägga sig om kundskap uti
medicinens grunder», och ansåg att det varit Gustaf Hirs sträfvan »att
utvägar skaffades för landtfolket att äga tillgång inom hvar och en församling
till råd och hjelp i sjukdomar». Krigets mellankomst och förändringen
i ecklesiastik ärendenas föredragande hade förändrat dessa planer. Ehuru
Hedin förmenade, att konungen ansett presterne vara mest lämplige
att biträda allmogen med läkareråd och hjelp, påyrkade han att
klockaresysslorna borde besättas med personer, som ägde kunskap i medicin,
naturalhistoria och kirurgi. Fordringarna på klockare blefvo a) att do
genomgått någon trivialskola och iigdo de kunskaper, som der
meddelades, äfvensom att de kunde öppna åder, förbinda benbrott och sår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
