Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNAVÅRD I FINLAND.
283
lyste i sitt betänkande af den 7/s 1754, att i länets södra vid kusten
liggande socknar, såsom Mustasaari, Nykarleby, Malaks, Nerpes och
Lappfjärd, knappt någon allmogeqvinna ammade sitt barn, utan vanligen
uppfödde det strax efter födelsen med ouppkokad mjölk. Senare matades
barnen med kali mjölk eller välling, hvarmed ett stort horn fylldes, som
hängde öfver vaggan och derur barnet efter behag fick dricka1). Hast
yttrar vidare: »Men detta skadliga bruk är derför icke allmänt i hela
Österbotten, ty uti de öfra socknarna, som mäst bebos af finnar, få
barnen dägga sina mödrar och handteras eljest med större ömhet, än hos
nederboerna, som mäst äro svenska. Häraf kommer att finnsocknarna
äro mera pcuplerade, isynnerhet i norra delen af länet, hvilken i förra
ryska fejden blef alldeles utarmad på folk, men efter 1720 års fred tagit
sig anseuligen, icke derföre att der blifvit mera barn födde, än hos cle
svenska, hvilkom är icke rart att hafva framfödt 15 à 16 barn, utaf
hvilka 3 à 4, högst 5 komma till lifs, utan för deras ömma och
naturligare uppfostringssätt .
Af orsakerna till den stora dödligheten bland den svensktalande
befolkningens barn nämnes den fördomen att anse en qvinna, som sjelf
ammar sitt barn, göra det af lättja och håglöshet. Ingen qvinna vill
derför åtaga sig att vara amma. emedan det »hålles för nesligt». Till
de späda barnens vårdslösande bidrog äfven den omständigheten, att
qvinnorna under sommarmånaderna sysslade med utarbete på de långt
ifrån hemmet belägna ängsmarkerna. Samma, om icke större olägenhet,
hade länets norra del af sina ängsmarker. Men de finska qvinnorna
derstädes buro sina barn med sig i ett dertill afsedt redskap, som sattes afsides
pa något säkert ställe, till dess modren profvade att barnet behöfde föda.
’) Mortalitetstabellerna ådagalade att frän 1749 till 1773 nästan en tredjedel af
alla födda barn i Österbotten dött inom första aret, medan i Abo och Björneborgs samt
Nylands och Tavastehus län endast 1/- aflidit. Ja, under ären 1793 och 1791 hade i
vissa prosterier, särdeles i sjökanten af södra Österbotten, inemot hälften af de nyfödda
barnen dödt inom första lefnadsåren Med afseende härå införde Finska
Hushållningssällskapet i Aho Tidning 1803 n:o 5 och 6 en uppsats »Om späda barns uppfödande»
aftryck ur dess Hushållsunderrättelser för menige man». 2). Äfven i Inrikes
Tidn.- 1S01 X:u 32 finnes af collegium medicum en kungörelse eller påminnelse om
barns vard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
