Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 LÄKARENES BEMÖDANDEN ATT BEFORDIiA KOPPYMPNINGEN.
ning i landet. Arvid Faxe skref den 8/i 1770 från Vestcrvik till
A. Bäck:
»Det skall vara min största skyldighet att på allt upptänkligt sätt
bidraga till koppympningens upphjelpande och fortgång här på orten,
sedan den store Guden därtill gifvit sin välsignelse att ej någon en gång
varit i lifsfara, hvarigenom så jag, som ympningen fått fullt förtroende, fast
jag måste klaga med andra att brödet svarar ej mot mödan, men hvad
hjelper vi klaga, då man intet hörer oss och då menniskors lifs
conser-verande anses för en skyldighet at bevara, endast för det man lieter
Doctor, men ej påtänkes, huru Doctor skall kunna lefva, dock så jag
som andra får draga vårt kors med tålamod.»
Lars Montin skref från Halmstad den 21/12 1770:
»Olycka är! Mina kåppympningar lära på några år afstadna, så att
jag hvarken får bestyrka med försök de redan gjorda observationer eller
tillöka nya, emedan numera dels icke är något folk öfrigt, som wålar
sig derom, dels ock äro få barn öfrige, som undgått den i år öfver bela
länet gångbara kåppsmittan. Hvad gemena folket angår, tillåta de
visserligen ingen kåpp-ympning, så länge de äro nögde att mista sina barn.
Jag har gjort försök med frälsebönder, under det jag ympat på ett par
Herregårdar, men förgäfves. Jag måste ock bekänna rent ut, det tidén
ej tillåter mig skjöta ett arbete, som fordrar så mycken tid, och ej gjer
det minsta igen, så framt jag skall hafva min utkomst vid syslan,
särdeles i så dyra tider, utom det att, jag för min del aldrig haft minsta
encouragement af publicum under 17 års tjenstgörande, mer än den lilla
tillökningen på lönen, som är ganska otilräckelig. Och börjar jag nu
redan tröttna, sedan hälsa och krafter mycket försvagats.»
I sjelfva koppympningssättet låg likväl ott mäktigt hinder för
metodens allmänna införande. Man hade den föreställningen, att en hvar,
å hvilken inympning skulle försiggå, borde, såsom det hette,
»præparc-ras.» Förberedelsen bestod i begagnandet af laxermedel. Rosén von
Rosenstein hade t. o. m. sammansatt ott slags »præparerande» piller,
hvilka vunno mycket förtroende och gingo under hans namn. *) Andre
’) Dessa piller voro sammansatta enligt följando formel: Reo. Calomelan. rite ppt.,
Campkoræ, Extr. Aloes aquos. ää gr XV, Resinæ Guajao. gr XXV. M. f. 1. a piil. pond.
gr. jj. D:r S. Præserverande piller. N. Rosén, »Siitt att förekomma elaka
koppor» i »Vet. Akad. llaudl.» 1751, sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
