- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
409

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÄTTET ATT VERKSTÄLLA KOPPYMPNING.

409

läkare begagnade någon tid, till dess inokulationen kunde försiggå,
Calo-inel med Sulph. aurat. antimon, om aftonen och om morgonen något
laxermedel. Man inrättade s. k. preparationshus, der de personer, bos
hvilka man fruktade att den nödvändiga förberedelsen icke kunde med
behörig noggrannhet genomföras, upptogos och vårdades. Xär sedan
efter skedd inympning pustler började bilda sig, öfverfördes de
inokule-rade till sjukhuset, som utgjorde den andra väsendtliga länken i en väl
organiserad koppympningsanstalt. Emellan dessa begge afdelningar var
hvarje förbindelse pä det strängaste förbjuden. Kopperuptionen skedde
vid slutet af 9:de eller på 10:de dygnet, någongång dröjde det till 12
à 14:de dagen, innan pustlerna bildade sig.

Vid sjelfva inokulationen gjordes en inskärning i ena armen,
hvaruti inlades en i koppmateria dränkt tråd, hvarefter såret förbands med
en lämplig salfva. Medels dessa trådar bevarade man en tid framåt
koppmateria och sände vid behof till andra orter nödigt koppämne.
Senare förordade Dimsdale begagnandet af flytande koppmateria och
Sutton införde 1764 lancettens bruk.

I början vågade man icke ympa späda barn. Erfarenheten visade
dock snart, att barn, äfven under ett års ålder, kunde utan fara
underkastas inokulation. Resultaten voro i allmänhet mycket gynnsamma.
Dödligheten bland de inokulerade var ganska ringa. Hvilken vikt man
vid koppympningens verkställande ansåg sig böra lägga pä en mängd
biomständigheter framgår slutligen tydligt ur collegii medici redan
nämnda kungörelse af den 5/s 1756, der det bland annat heter:

>Långt större kunskap (än sjelfva operationens utförande) fordras
till att se förut, hvilka subjecta äro tjenliga till ympning eller ej och att
tillse det ingen må ympas, som har smittan förut i kroppen, samt att af
tillika på orten grasserande farsoter afgöra om ympningen nu kan med
hopp om god utgång anställas eller om den till en annan tid bör
uppskjutas. Likaledes ligger magt uppå att väl veta, huru olika
præ-paration hvar och en behöfver i anseende till dess ålder, temperament
och lefnadssätt, förut genomgångna sjukdomar ra. m. De, som plågas af
maskar, för löst lif, bålcler, elak skabb, frisel böra förut botas, innan
ympning pa dem anställes. Likaså är dietens anordnande af vigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free