Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Fysiologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och blamd dem åtskilliga äv de allra viktigaste, icke
alls kunde göras till föremål för en vetenskaplig
behandling.
Det var därför rätt förklarligt, att man fortfarande
fasthöll vid tanken på en specifik livskraft, till vars
verkningar man kunde återföra alla de företeelser,
som undandrogo sig en direkt fysikalisk eller kemisk
tolkning.
Synnerligen tydligt och klart uttrycktes tanken om
den grundväsentliga olikheten mellan de krafter, som
äro rådande i den döda naturen, och dem, som giva
upphov till livsföreteelserna, av Bichat (se ovan
sid. 96).
"De vitala krafterna växla oupphörligt i avseende å sin
styrka, energi och utveckling, de övergå ofta snabbt från den
ytterligaste svaghet till den högsta spänning, än hopa de sig,
än förminskas de i organen och antaga, under inverkan av de
obetydligaste orsaker, oändligt många olika skiftningar. Sömn,
vaka, kroppsrörelser, vila, matsmältning, hunger, lidelser,
omgivningen o. s. v., med ett ord allt utsätter dem för otaliga
omvälvningar."
"De fysiska krafterna äro däremot fasta, oföränderliga,
alltid desamma oeh giva upphov till serier av städse enahanda
företeelser."
Denna uppfattning blev under de tre till fyra första
årtiondena av 1800-talet ett uttryck för den allmänna
uppfattningen inom fysiologien.
Även bland dem, som i sin forskning med fullaste
allvar sökte utesluta allt godtyckligt och så stiängt som
möjligt hålla sig till den rena erfarenheten, rådde på
grund av föreställningen om livskraftens nyckfullhet
en viss osäkerhet i görande och låtande. Ett särdeles
talande exempel härpå bildar Franqois Magendie
(1783—1855), professor i Paris, en av alla tiders
förnämsta experimentella fysiologer. Efter att i en
föreläsning hava skildrat livets fysikaliska företeelser
och i få, men skarpt utmejslade drag hava tecknat
kroppens utveckling till dess fulla styrka och dess
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
