Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongtekniska kommentarer till “Örnens“ färd den n—14 juli 1897 av K. A. B. Amundson och I. Malmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlusten ej kan hava varit så mycket över 480 kbm. Utgår man
ifrån den gasförlust på grund av otätheten, som konstaterats,
medan ballongen stod i ballonghuset och vilken av Svedenborg
beräknats motsvara en bärkraftminskning av högst 84 kg. per
dygn, d. v. s. utgöra högst 76 kbm. per dygn, samt antager, att
förlusten genom otäthet varit lika stor under färden, erhålles
det resultatet, att under den hittillsvarande delen av färden
— ungefär 2,2 dygn — på grund av ballongens otäthet förlorats
omkring 167 kbm. gas. Lägges härtill den gasmängd av
sannolikt omkring 325 kbm., som förlorades vid den första stigningen
till 600 m. höjd, erhålles summan 492 kbm., således mycket nära
den mängd, som beräknas ur Andrées ovannämnda observation.
Gasförlusten under den del av höjdseglatsen, då pipningar i
bottenventilen konstaterades, kan tydligen ej hava varit
särskilt stor.
Om den sannolika gasförlusten intill ifrågavarande tidpunkt
sättes i runt tal till 500 kbm., motsvarar gasförlusten en
bärkraftsförlust av 550 kg. Temperaturen höll sig under hela
släpfärdsperioden i närheten av 0°, varför ballongens bärighet
ej i någon nämnvärd grad kan hava påverkats av
temperatur-variationer. Den hittills förlorade ballastvikten utgjorde 634 kg.
Som gondolen ständigt stöter i isen, måste bärkraften utom
med denna ballastvikt hava ytterligare minskats med vikten av
ballastlinor och kvarvarande släplinor, summa 659 kg. Inalles
är bärkraften således omkring 1,270 kg. mindre än i
startögonblicket. Stötarna mot isen behöva givetvis icke bero enbart på
bärkraftsminskning utan även på uppbromsningen genom
linornas släpning mot isen. Då farten i detta skede av färden var
synnerligen liten, har bromsningens inflytande emellertid
säkerligen varit mycket ringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
