- Project Runeberg -  Medicinsk terminologi /
27

(1971) [MARC] Author: Acke Renander - Tema: Medicine, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aktuell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aktuell

27

Albumos

verksamhet. Aktivite’tsbypertrofi’: se
arbets-hypertrofi.

Aktuell, (/. Actua’l|is, -e, verksam): för
tillfället av vikt. Aktuali’sm. Aktualite’t.

Aku- (/. Acu- av g. akoe’): hörsel-, -a’sm (/.
-a, -atis, pl. -ata): hörselhallucination,
-estesi’, (/. -æsthes|i’a, -i’ae av g. ai’sthesis,
känsel): hörselkänslighet, -fo’n (av g. phone’,
röst): elektrisk hörapparat (för döva), -foni’,
(/. -phon|fa, -i’ae): med perkussion
kombinerad auskultation. -meter (av g. me’tron,
mått): apparat för att mäta graden av dövhet.

Aku-punktu’r (av i. a’cus, nål + pu’ngere,
sticka): instick av långa nålar i
kroppsvävnaderna i diagnostiskt eller terapeutiskt
syfte. Jfr elektro-, filipunktur. Forest’s nål.
-se’ktor (av /. se’etere, skära): en elektrisk,
knivformad nål för elektrotomi.

Aku’sticus: se acusticus. Aku’stisk: som avser
hörseln. Akustiska blinkreflexen: se
auropalpebral reflexen. Akustikomotorisk
reflex: häftig, av hörselintryck framkallad
skakning av kroppen; vid diplegi m.m.

Aku’t, (/. Acu’tjus, -a, -um): plötsligt
inträdande, hastigt förlöpande sjukdom.
Motsatsen kronisk.

Aku|tomi’: se elektrotomi.

A- (g.): a priv. -kyesi’, (/. -eye’s]is, -is av g.
ky’esis, havandeskap): frånvaro av
havandeskap; kvinnlig ofruktsamhet, -kyli’, (/.
-chy-11 I’a, -i’ae av g. chylo’s, saft). A. ga’strica:
brist på magsaftsavsöndring (saltsyra o.
ferment) vid atrofi av magslemhinnan. Se
hista-minpTovGt.A.pancrea’tica:brist på
pankreas-saft. Akyli’anemi’: a. på grundvalen av
achylic gastrica. Akylös, (/. Achy’lic|us, -a, -um).
-kymi’, (/. -chym|i’a, -i’ae av g. chymo’s,saft):
bristfällig 1. otiliräcklig bildning av kymus.

Al: kem. tecken för aluminium.

Al|a, -ae, pl. -ae (/.): vinge. A-æ lo’buli
cen-traiis: se lobus centralis. A. major [A.
ma’g-na (o’ssis sphenoida’lis), BNA]:
kilbenskroppens stora vinge. A. o’ssis i’lii: höftbenets
utbredda stora vinge. A. mi’nor [A. pa’rva
(o’ssis sphenoida’lis), BNA]:
kilbenskroppens lilla vinge. A. na’si: näsvingen. A-æ
vo’meris: två låga vinglika sidoutskott från
vomers övre kant.

A|lali’, (l. -Ial|i’a, -i’ae av g. a priv. + lalia’,
tal): oförmåga att tala p.gr. av fel i de yttre
talorganen (tunga, munhåla, svalg) 1.
tillhörande perifera nerver. A. idiopa/thica:
hör-stumhet; syn. audimu’titas. Ala’lisk.

Alani’n: a-amino-propionsyra.

/NH

ch3.ch<

^COOH

Bildas vid hydrolys av äggviteämnen.

AIany’1: envärdig radikal av alanin.

Ala’r|is, -e (/. av a’la, vinge): hörande till
vinge.

Alarmreaktion: se stress.

Ala’strim (brasil.): försvagad form av
smittkoppor, ärrbildning uteblir. Syn. "vita
koppor".

Albers-Schonberg’s sjukdom: se marmor-

sjuka.

A1 b e r t’s sjukdom: se akillodyni.

A’lbi|cans, pl. -cafntes (l): skimrande vit.

Albini’sm (I. -us, -i av a’lbus, vit): medfödd
total 1. partiell pigmentbrist i hud, hår och
ögon. Jfr akromatos, leukoderma, vitiligo.
Albi’no, pl. Albi’nos: individer med dylika
anomalier. Albinotisk fundus: vid
ögonspeg-ling synlig brist på korioidalpigment i
ögonbotten.

Albright’s syndrom: se dysplasia fibro’sa
polyosto’tica.

Albromi’n: lokalanestetikum.

Albugi’n jeiis, ’-ea, f-eum (/. vitartad): t.ex.
tu’nica albugi’nea, den vita hinnan kring
vissa anatomiska bildningar (ögat,
testiklar-na). Albugini’t (/. -is, -idis): infl. i tunica
albuginea, syn. serosit. Albu’g|o, -inis (/.):
vit hornhinnefläck. Jfr leukom.

Albulakti’n: mjölkäggvita. Syn. laktalbumin.

Albu’m|en, -inis (/.): samlingsord för allt vad
äggvita heter.

Albumi’n: vattenlösliga vid kokning
koagulerande proteiner. Serum-a. i blod; lakt-a. i
mjölk.

Albumina’t: genom inverkan av syra 1. bas
erhållen saltartad modifikation av äggvita.
Aci’dalbumina’t Alkalialbumina’t.

Albuminime’ter: apparat till bestämning av
äggvitehalten, t.ex. i urin (Esbach’s a.).

Alhuminoi’d, pl. -er (av I. albu’men + g.
ei’-dos, form): äggviteartade ämnen i bindväv
och hud, t.ex. elastin, keratin. Syn.
albumoi-der.

Albumin I uri’, (l. -ur | i’a, -i’ae av albu’men +
g. ou’ron, urin): äggviteutsöndring i urinen,
vanligen vid hjärt-, kärl- och njursjukdomar.
Cyklisk a.: vid större ansträngningar eller av
obekant orsak uppträdande a., även syn. med
ortostatisk a.; fysiolgisk a.: hos nyfödda;
lordo’tisk a.: vid svankrygg; orto’tisk a.,
or-tosta’tisk a.: mest hos unga personer,
försvinner i ryggläge. Albuminu’risk, (/.
Albuminuric | us, -a, -um).

Albuminös (av /. albu’men): äggviteartad. A.
degeneration: syn. grumlig svullnad.

Albumoi’der: se albuminoider.

Albumo’s: klyvningsprodukt av äggvita vid
pepsindigestion. Syn. propepto’n. Jfr sulfo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medterm/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free