Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anetol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anetol
39
Angioblaster
-ep|i’a, -i’ae av g. e’pos, ord): ofönnåga att
tala. -epitymi’, (l. -epithym|Pa, -i’ae av g.
epithymi’a, begär): förlust av aptit, -ergi’,
(/. -erg I i’a, -i’ae av g. e’rgon, arbete): 1.
ener-gilöshet; 2. temporärt försvinnande av
allergi. -erosi’, (/. -eros|i’a, -i’ae av g. e’ros,
kärlek): felande könsdrift, -erytrojblepsi’ och
-eryfr|opsi, (/. -erythro|b!eps|i’a, -i’ae och
-eryth|ops|i’a, -i’ae av g. erythro’s, röd -f
ble’psis; o’psis, syn): rödblindhet. -estesi’,
(/. -æsthes|i’a, -i’ae av g. ai’sthesis, känsel):
okänslighet. A. dolor o’sa: känslolöshet i
huden i förening med spontana smärtor. A.
gustato’ria: se ageusi. A. olfacto’ria: se
anos-mi. A. sexua’lis: nedsatt eller felande
könsdrift eller vällustkänsla vid könsumgänge;
syn. anafrodisi, frigiditet. -estesiologi’: medi
cinsk vetenskap om bedövningsmetoderna.
Aneste’tisk, (/. Anaesthe’ticjus, -a, -um).
Anesf e’tik | a, sing, -um, (/. Anæsthe’tic[a,
sing, -um): medel, som framkalla anestesi,
bedövningsmedel. Jfr lokalanestesi, narko’s.
Anetol, (/. Anetho’l|um, -i):
p-propenyl-fenol–metyleter; huvudbeståndsdel i anis- o.
fänkålsolja; karminati’vum, antiseptikum.
Ane’th|um, -i (/.): dill.
Aneori’n: vitamin Bi. Se vitaminer. Se
Tia-min.
Aneury’sm (/. -a, -atis, pl. -ata av g. ana’, upp
-f eury’no, vidga, utvidga): pulsåderbråck.
A. sponta’neum, A. ve’rum: verkligt a.,
utbuktningen består av kärlvägg. A. sp
u’ri-um, A. trauma’ticum: falskt a., bråcket
uppkommet gnm öppning på artären, men
utåt begränsat av andra vävnader än av
kärlvägg, t.ex. muskler. A. anastomo’ticum:
se a. cirsoide’um. A. arte’rio-veno’sum: se a.
varicosum. A. cirsoide’um: mera ett
hyper-plastiskt och slingrande artärgebit än ett a.
Syn. a. anastomo’ticum, a. racemo’sum,
an-gio’ma cirsoide’um, varix arterialis,
rankan-giom. A. co’rdis: lokal utbuktning av hj
ärtvägg. A. dissecans: bildat genom att en
artärväggs inre hinnor brustit och blod
dissekerat sig in mellan kärlväggens vägglager.
A. milia’re: upp till hirskornstora, ständigt
multipla a. (oftast på de minsta
hjärnartärer-na). A. racemo’sum: se a. cirsoideum. A.
va-rico’sum: ett a., som genom mellanliggande
hemato’m anastomoserar med en varix. Syn.
a. arte’rio-veno’sum. Aneurysma’tic | us, -a,
-um (/.): aneurysma’tisk.
Aneurysmo- (av g. aneu’rysma, utvidgning):
aneurysma-. -rrafi’, (/. -rrhaph|i’a, -i’ae av
g. rhaphe’, söm): extirpation av a. och
hop-syning av defekten, -tomi’, (/. -tom | i’a, -i’ae
av g. tome’, snitt): operativt insnitt i a.
Angi- (av g. angei’on, kärl): kärl-, -algi’, (/.
-algI i’a, -i’ae av g. a’lgos, smärta): smärta i
blodkärl; syn. vasalgi. -asteni’, (/. -asthen|i’a,
-i’ae av g. a priv. -f sthe’nos, styrka):
kärl-svaghet; anlag för angioneuroser. -ektasi’,
(/. -ectas|i’a, -i’ae av g. e’ktasis, utvidgning):
kärlutvidgning. Se telangiektasi.
Angiekta’-tisk. -ektomi’, (/. -ectom|i’a, -i’ae av g.
ektörne’, utskärande): bortskärande av kärl.
Angi’t|is, -idis (/. av g. angei’on, kärl):
kärl-inflammation. Nekrotiserande a.: sättes i
samband med kortisonbehandlingen vid
reu-matoid artrit.
Angfn[a, -ae (/. av g. ancho’ne, strypning):
— 1. infl. i svalget, spec, mandlarna. A.
agranulocyto’tica: se agranulocytos. A.
ca-tarrha’lis: enkel katarr. A. croupo’sa:
pseu-domembranös a. A. cru’ris: se dysbasi’a
intermittens angiosclero’tica. A.
follicula’-ris: infl. i öronmandlarnas folliklar. A.
Hippo’kratis: retrofaryngealabscess. A.
lacuna’ris: a. med gulvita proppar i
lakunmynningarna å öronmandlarna,
proppan-gina. A. Ludovi’ci: från munhålans botten
(submaxillarislogen) utgående flegmonös
ansvällning. A. monocyto’tica: se
monocy’t-angina; syn. cynanche sublingualis. A.
phleg-mono’sa: tonsillarabscess. A. tonsilla’ris: se
tonsillitis. — Difteriangina;
streptokockan-gina; Vincent-Plaufs eller
ulceromem-branös a.: beroende på Bacillus fusiformis
och Spirochæta denticola. — 2. A. ce’rebri:
hemikrani. A. pe’ctoris: anfallsvis
uppträdande smärta i hj ärttrakten under
ångest-känsla och nervsymptom, särskilt i vänstra
armen. Syn. angör pectoris. A. pect. ve’ra:
organiskt betingad, vid skleros i
koronar-kärlen (myokardinfarkt): syn. Heberden’s
a., stenokardi. A. pect. nervö’sa, spastica,
spu’ria, vasomotorica 1. pseudo-a: vid
spas-mer i koronarkärlen; syn. Landois’ a.,
pseudo-a.
Angino- (av g. ancho’ne, strypning): angina-,
-fobi’, (/. -phob|i’a, -i’ae av g. pho’bos,
fruktan): sjuklig fruktan för angina pectoris,
-i’d (/. -es av g. ei’dos, utseende):
anginalik-nande. ’-s (/. -is, -is): med angina förbunden
allmäninfektion. — Anginös: som hör till
angina. A. tal: det tjocka grötiga talet vid
angina.
Angi o- (av g. angei’on, kärl): prefix med
betydelsen tillhörande kärl eller andra gångar,
-bla’ster (av g. blasto’s, frö): kärlbildande
celler, -blasto’m (/. -a, -atis av g. blasto’s,
frö): angioblastisk svulst (i meningerna).
-cardlographi’a, -cardiopathi’a, -cardi’tis: se
angiokardiografi etc. -cheilo-skopi’, (/.
-sco-p|i’a, -i’ae av g. chei’los, läpp -f skope’o,
betrakta): instrument för undersökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
